Eländesprognoser

De som försöker bedöma framtida utveckling, dvs trendspanare , framtidsforskare, omvärldsanalytiker m.fl. har en tendens att se framtiden alltför negativt. Eländesscenarion är alltså statistiskt vanligare än motsatsen. I aktuell finanskris finns liknande beteenden hos börs- och finansanalytiker.
Innan krisen är ett faktum men då det ändå finns orosmoln som pekar på en kommande kris, finns tendensen att argumentera mot en kommande kris. När väl krisen är ett faktum och den befinner sig på en bedömd botten övergår man till det motsatta; återuppgången ur den djupa krisen bedöms ta mycket lång tid. Man missbedönmer m a o kraften i återhämtandet.

Exakt detta beteende har vi nu sett. Just nu i skrivande stund är alltså en samlad bedömning att det kommer att ta mycket lång tid att återställa finansmarknaden.

Supermakterna

Att USAs roll som den drivande motorn i världsekonomin ser ut att avta är ingen vild gissning mitt uppe i finanskrisen. Redan innan krisen fanns bedömare som förutsåg utvecklingen. Kina har på kort tid seglat upp som en starkt drivande nation. Förutom Kina bedöms även EU bli drivande i framtiden. Ryssland och Indien bedöms än så länge inte bli lika betydande. Rysslan har problem med korruption och rättsväsendet. Indien har än så länge alltför många kulturella problem för att landet på bredden ska utvecklas inom en snar framtid.
Således en bedömning där tre starka spelare driver världsekonomin.
men först måste finanskrisen lägga sig.

Crowdsourcing och crowdfunding

Wikipedia har haft ett stort genomslag som faktakälla. Från att ha setts med stor skepsis är den nu accepterad till och med i bibliotekskretsar. Många företeelser på nätet involverar nu användarna. De blir alltmer en resurs. Vad vore YouTube utan dess användare. Den engelska gruppen Radiohead var först med att släppa sin CD fri för nedladdning. De blev nu även först med att låta sina fans mixa sin senaste singel över nätet. Det här fenomenet kallas crowdsourcing eller wikinomics.

Nu kommer nästa grej: crowdfunding. Finansiering med hjälp av många användare. 1000-tals användare finansierar ditt projekt med små belopp, din film, din film, din musik, din bok, kanske villkorat med att du delar med dig av vinsten. Eller som 18-årige Max Stephenson gjorde; han lyckades via nätet på två veckor få ihop 5000 dollar till sin college-utbildning. 2000 personer skänkte 2,50 dollar var. Utan att kräva något tillbaka. Men det var ju inte i Sverige.

Storbanker och mikrokrediter

Även innan den i skrivande stund rykande aktuella finanskrisen har en utveckling synts där banksystemet blivit allt mindre intresserat av att finansiera den vanliga medborgarens behov av kapital. En ny företeelse har de senaste åren dykt upp framförallt i utvecklingsländerna. Nobelpristagaren Muhammad Yunus från Bangla Desh uppfann mikrokrediterna vilka gav ett stort bidrag till utvecklingen i ett av världens fattigaste länder. Motsvarande lösningar finns nu även i andra länder med stor andel fattiga invånare, ex.vis Mexico. Mikrokrediterna har varit framgångsrika, inte minst ur ett riskperspektiv. Många små låntagare sprider risken och låntagaren som sådan sätter en heder i att betala. Eller som Donald Trump uttrycker det: ”Om jag lånar en miljon och inte kan betala tillbaka har jag ett problem. Om jag lånar en miljard och inte kan betala tillbaka har banken ett problem.”
Mikrokrediterna har även börjat uppmärksammas av storbankerna. Även om de just nu har annat att tänka på. Därför kommer de troligen på efterkälken i det här avseendet, inte minst pga. en förtroendekris som kommer att sitta i länge.