måndag 30 november 2020

Demografisk fakta kontra mediabild

Att media ofta ger en annan bild än den som är faktabelagd är vi tyvärr vana vid. 

Ämnet i detta inlägg är demografi dvs. befolkningsutveckling i antal och ålder. Vi har fått till oss att jorden befolkning ökar i allt starkare takt och att vi står inför en framtida befolkningsexplosion. Och att jordens resurser därmed inte kommer att räcka framöver.

Fakta är att befolkningstillväxten minskar. På grund av att i alltfler länder minskar antalet födda barn per familj i takt med ökat välstånd och allt mindre barnadödlighet dvs man behöver inte gardera sig i lika stor utsträckning för att många barn dör innan de nått vuxen ålder. 

Historiskt har antalet barn per kvinna (som födde barn) varit 6 barn och medellivslängd på 30 år. 
Det är bara några få generationer sedan även en svensk normalfamilj bestod av 5-6-7 barn. Idag är antalet barn per familj nere på 1,9 barn i Sverige. Och en medellivslängd på 72 år.
Fakta är att samma utveckling sker nu i en rad länder världen över. I Bangladesh är motsvarande siffra exempelvis 2.0 (antal barn per kvinna som fött barn). 

Fakta är att ökningstakten för jordens befolkning har halverats under de senaste 50 åren. Från 2% till nuvarande 1%. Bedömningen enligt demografisk forskning är att ökningstakten fortsatt minskar. På sikt kan således jordens befolkningen minska.

Anledningen till att jordens befolkningstal för närvarande är den allra högsta är istället att vi är i en brytningstid där alltfler länder går från fattiga till rika länder. Medelåldern ökar i takt med ökat välstånd  samtidigt som antalet barn per familj ännu inte gått ner.

Befolkningsökningen är också en avgörande orsak till miljöförstöring och tärande på jordens resurser.
Hur pass mycket vi tär på jordens resurser påverkas också av ökat välstånd. Både för och emot. 

På lång sikt skulle säkerligen en minskad befolkning också minska miljöpåverkan. 
Men en ytterligare effekt kan också vara att medvetenheten om skadlig miljöpåverkan ökar med höjd utbildningsnivå i länder som hittills förstört sin miljö för att förse västvärlden med varor för överkonsumtion. Det inhemska motståndet från en lokal miljöopinion skulle exempelvis kunna minska palmoljeodlingar och skövling av regnskogar. Vi ser liknande scenarier i bl.a de afrikanska nationalparkerna där befolkningen ser kopplingen mellan djur- och naturskydd och därmed bättre levnadsvillkor och större intäkter från turism.
 
Ökat välstånd och därmed ökad utbildningsnivå leder m a o till mindre risk för rika länders utsugning av de fattiga länderna, eller snarare de f.d. fattiga länderna.

/Trendspaning X