onsdag 26 april 2017

Bankernas fall

Nedläggning av bankkontor är numera vanliga
rubriker i presssen. Trots rekordvinster väljer
storbankerna att lägga ner alltfler kontor och då speciellt i de mindre orterna i glesbygd. Där det finns flest pensionärer som inte tagit till sig internetbanken.
Badwill blir resultatet förutom en sämre service till de äldre.
Fysiska bankkontor blir ju också allt mindre viktiga för de flesta bakkunder. En mer allvarlig konsekvens är att servicen till småföretagen försämras. De får bl.a. allt svårare att finna krediter och lånefinansiering. Storbankerna blir också allt mindre riskbenägna. När en kreditbedömning för ett mindre företag i glesbygd ska bedömas 40 mil bort i en storstad blir också möjligheterna för de små företagen minimala.
Att sedan storbankerna är styrda av kvartalsekonomin ger inte bättre service till kunderna eftersom det är aktieägarnas intressen som kommer i första hand.

När en aktör på marknaden alltmer fjärmar sig från de som faktiskt står för intäkterna (dvs kunderna) öppnar detta upp för andra aktörer som kommer in från "sidan".
Factoringbolagen expanderar därför kraftigt när det gäller krediter till de små företagen. Istället för att låna med företagsinteckningar eller egna lokaler som säkerhet belånar de istället sina fakturor och får därför tillgång till rörelsekredit. Likaså tar de mindre fondbolagen, växlingskontoren m.fl., sig in på finansmarknaden alltmer.

Högmod går före fall stämmer m a o bra på banksektorn. Storbankerna har egentligen samma problem som de stora flygbolagen har haft och fortfarande brottas med. Höga overhead-kostnader i form av en hierarkisk organisation med diverse maktstrukturer som inte är så lätt att banta ner. Komplexa och omoderna IT-system ibland baserade på föråldrade stordatormiljöer som ingen vågar röra eftersom de som kunde Fortran-programmering är 70-plus i dag.

Liskom Ryanair dök upp i flygbranschen och kunde börja på vitt papper med sin affärsmodell ser vi redan nu aktörer på finansmarknaden som egentligen har samma utgångsläge.

Det som skiljer flygbranshcen från bankerna är att de senare har avsevärt sämre rykte och förtroende hos kunderna än vad de stora flygbolagen hade. Likaså är storbankerna farligt exponerade för en bostadsbubbla som kan spricka. Det kan göra att storbankernas fall kan gå avsevärt snabbare.

Räkna alltså med rejäla pardigmskiften inom finans- och bank-sektorn.

/Trendspaning X

fredag 3 mars 2017

Polarisering och härskarteknik

Varje nation har sin polariserade debatt. I USA exempelvis anti-abort-rörelsen.
Något som för oss svenskar är helt otänkbart. För närvarande.






















Att vi har haft en starkt ökande polarisering de senaste åren i svenskt debattklimatet lär knappast ha undgått någon. För de som spanar på trender har utvecklingen i Sverige de senaste åren utifrån ett polariserings-perspektiv varit ganska enkel att förutse.

Polarisering är framförallt ett effektivt vapen för att bedriva härskarteknik.
Det låter kanske långsökt men det hela drivs av basala drifter hos Homo Sapiens. Att påstå detta blir troligen rejält provokativt för den som befinner sig i endera ytterkanten av en polariserad fråga.

Den som har en åsikt som har sin grund i en stark övertygelse eller där åsikten gynnar egna syften (eller både och) har dock mycket att vinna på att framkalla en polarisering.
Polarisering syftar då till att tvinga de som inte delar åsikten till att ta ställning för den egna åsikten eller hamna ute i kylan och anklagas eller straffas för att ha en, ofta påstådd motsatt åsikt.

I vissa fall kan det dessutom gynna den egna saken att skapa en fiende dvs. en person eller grupp som tilldelas motsatt åsikt. Det ökar uppmärksamhet, skapar identitet och bekräftar den åsikt jag driver.
Det ökar också rekryteringsbasen för min åsikt. De som egentligen inte har någon åsikt alls leds till att ta ställning förhoppningsvis för den egna åsikten. Inom politiken är detta en välkänd och ofta använd strategi.

George Bush visade denna basala reaktion mycket tydligt efter 11 september-attacken med sitt uttalande:

"If You´re not with us You´re against us."

Wikipedia.org You're_either_with_us,_or_against_us

I fallet 11 september var det, åtminstone för oss i västvärlden, helt självklart att ta ställning mot vidriga terrordåd som dödar människor i allmänhet men speciellt dödar de som inte har något att göra med det som driver terroristerna till sina handlingar.

Men i andra sammanhang kan det vara mindre självklart när händelser eller företeelser inte är lika allvarliga eller spektakulära.
Mussolini använde samma taktik under fascistdiktaturen, Recip Erdogan använder den, George Orwell (1984) och Joseph Heller (Moment 22) använde den i sina romaner. Oprah Winfreys och Dr Phils talk-shower gjorde det. Med andra ord ett tacksamt ämne för att dramatisera och skapa uppmärksamhet. En liberal konsensus-debatt med respekt för varandras åsikter blir en rätt tråkig tillställning och drar varken läsare, tittare eller väljare.

I Sverige har vi framförallt polariseringarna rasism - antirasism, feminism - antifeminism, högerpopulism-extremvänster osv. Om man inte tar aktivt och uttalad ställning för den ena ytterligheten anses man automatiskt vara för den andra sidan. Båda sidor använder polariseringstaktiken på samma sätt med samma retorik även om själva åsikterna är de motsatta. Vem som för tillfället har tolkningsföreträde kan dessutom växla ganska snabbt när någon ny kollektivt stressande händelse sker som ger den ena sidan "rätt".

Och här finner vi kopplingen till härskarteknik. "Om du inte håller med mej då är du inte min vän längre och jag kommer att tala om för alla du känner vilken otäck människa du är."

Härskarteknik har sin grund i rädsla. Rädslan att förlora sin makt, sin position i någon form av hackordning eller sin egendom av något slag. Bakom en aggressiv person finns en rädd människa.

Rädsla framkallar stress som i sin tur framkallar en av två strategier: antingen fight eller flight. De som väljer fight tar mer sannolikt till härskarteknik men det finns även passiv härskarteknik för de som tar till flight. Ett ämne som vi inte går in på nu.

Sverige som nation har upplevt en stark kollektiv stress i samband med flyktingkrisen, en ökad organiserad brottslighet, organiserat tiggeri m.m. Alla dessa nya skeenden under kort tid har framkallat en kollektiv stressen. Som då lett till en polarisering där båda lägren använder i stort sett samma strategi; polarisering som härskarteknik.

Italien, för att ta ett exempel, har egentligen blivit mångdubbbelt drabbat av de senaste årens flyktingströmmar men de har under århundraden varit drabbade av otaliga folkvandringar, stökiga maktsktiften, erövringar, krig och konflikter, strid mellan klanvälden (läs maffiaorganisationerna) och har därför en avsevärt stresståligare befolkning. Politik är dessutom något som pågår utanför "la famiglia" (definitionen familj i Italien består av 100 personer., i Sverige mamma, pappa, barn).
Den politiskt styrda infrastrukturen i Italien är mindre i sin omfattning och mycket sköts istället inom familjen (de 100 personerna) vilket gör att politiken är lågprioriterad hos allmänheten.

Konklusion:

Rädsla ger stress som framkallar härskarteknik och grogrunden till polarisering.
eller
Möjlighet till att öka sin makt gynnas av härskarteknik och därmed polarisering.

Trendspaningstaktik:
När en stressande händelse sker och påverkar en större grupp människor är det dags att fundera på vad som kommer att hända i form av polarisering när den kollektiva stressen sätter fart.

/Trendspaning X


måndag 27 februari 2017

De små bolagens potential



















“It’s obvious that the smaller the company, the larger is the possibility to generate a really good return,” he said. “Small companies are to a larger extent mis-analyzed. They are more driven by entrepreneurs. It’s also easier for a small company to grow profitably than a big one.”

Carl Armfelt, Swedbank Robur (Ny teknik)



Länk till Bloomberg News artikel "Nordic Tech Miracle Delivers 30% Return

Bloomberg News; Nordic Tech Miracle

/Trendspaning X



måndag 16 januari 2017

Orwell

Kommande trender är ofta kontroversiella då de utmanar rådande maktstrukturer eller cementerade åsikter. Inte minst i det sk. åsiktskorridorernas Sverige där en enda sanning ofta gäller och där medialandskapet är begränsat till ett mindre antal aktörer och därför väl lämpat för mediadrev. Även om det landskapet nu också håller på att ändras.

Att spana på trender och sedan förmedla dem har m a o sina risker om man är rädd för konflikter.

Är man dessutom i någon form beroende av någon maktstruktur med olika former av hierarkier och hackordningar så åker ofta skygglapparna på. Av ren sjävbevarelsedrift.

I tider då samhället står inför stora förändringar på kort tid eller någon form av kris menade författaren George Orwell (författare till (bl.a.) boken "1984") att sanningen ofta är alltför kontroversiell för att kunna accepteras av maktstrukturer och bekämpas därför ofta aggressivt. Av rådande maktstrukturer.

Arthur Schopenhauer, polsk-tysk filosof (1788-1860) beskrev det mänskliga beteenden när en individ konfronteras med kommande förändringar dvs en trend som hotar den egna positionen eller makten. Han delade upp beteendet i tre faser:

1. Förlöjligande

2. Motarbetas våldsamt

3. Accepteras som en självklarhet

Vi kan väl konstatera att det basala mänskliga beteendet inte förändrats sedan 1700-talet i detta avseende. För att inte säga de senaste 100 000 åren. Reptilhjärnans funktioner är ju konstanta sen urminnes tider.

Exemplen på ovanstående reaktioner och beteenden behöver vi m a o inte leta länge efter. I politik, näringsliv, samhället i stort eller i vilket sammanhang som helst.

/Trendspaning X



fredag 13 januari 2017

Effekten av engagerade medarbetare


En tysk undersökning (Handelsblatt / Gallup) har utgått från graden av medarbetarnas emotionella engagemang i företagen och vad det ger för effekter. Undersökningen  har kommit fram till följande:

I företag med högt emotionellt engagemang hos medarbetarna är

- sjukfrånvaron 40% lägre
- materialspillet 28% lägre
- arbetsplatsolyckorna 70% färre
- kvalitetsbristerna 40% lägre
- produktivitetet 20% högre

- räntabiliteten på eget kapital dvs lönsamheten 21% högre

Effektivisering med hjälp av teknik kostar pengar och resultatet blir inte alltid vad som förväntats. Dåligt fungerande IT-system eller robotisering som kostar mer än vad den tillför i form av effektivisering finns det många exempel på. Att bedriva ett bra ledarskap är däremot jämförelsevis gratis. 

Utmaning för industrin
Engagemang skapas med hjälp av ett aktivt ledarskap som baseras på empati och delaktighet samt de värdegrunder som hör därtill. I många verksamheter har ibland detta varit främmande för ledarna där produktion och teknik varit prioriterade. Tekniskt fokus, rutinmässig tillverkning av långa serier, ofta under auktoritärt ledarskap och starka hierarkier i stora organisationer kväver lätt engagemanget hos medarbetarna. Dagens kundanpassade enstyckstillverkning med korta ledtider kräver helt enkelt avsevärt mer engagemang hos samtliga medarbetare.

Utmaning för ledarskapet
Generationsskiftet på arbetsmarknaden där 80- och 90-talisterna nu kommer in på arbetsmarknaden, ställer nya krav på ledarskapet. Hierarkier och auktoritärt ledarskap är passé och accepteras inte av de unga generationerna. Dessa har ofta bättre social kompetens än de äldre generationerna. Beteendevetenskap och psykologi har varit ämne redan på grundskolenivå. Vilket blir en utmaning för många ledare att hantera eller snarare svälja.
Engagemang skapas på många olika sätt; delaktighet, transparens, ansvar kombinerat med motsvarande befogenheter, möjlighet att påverka, bekräftelse, synliggörande....

Med andra ord skulle det rent teoretiskt behövas en generationsväxling även på ledningsnivå vilket släpar efter och därför inte riktigt synkroniserar med generationsväxlingen generellt. Vi ska dock komma ihåg att ledarstil och grundläggande värderingar inte är åldersrelaterat utan snarare ligger i personligheten och de erfarenheter man har i bagaget. Åldersperspektivet ska man med andra ord vara försiktig med även om det kan finnas en korrelation.

I vilket fall som helst: 
Vi kan förvänta oss att ledarskapet allt tydligare blir ett starkt konkurrensmedel för de som lyckas engagera sina medarbetare. Teknik, kvalitet m.fl. logiska konkurrensmedel förpassas till hygienfaktorer.

/Trendspaning X


fredag 6 januari 2017

Svenskarna och globaliseringen

Tidskriften The Economist genomförde via YouGov under 2016 en undersökning i flera länder avseende befolkningens attityd till globaliseringen och dess effekter. Undersökning av det här slaget kan alltid ifrågasättas och tolkas efter de egna syftena men det som ändå är intressant är de skillnader mellan länderna som redovisas.





























Som vanligt när det gäller attityder och värderingar ligger Sverige i den extrema änden jämförelsevis.  Landet Lagom gäller inte i ett internationellt perspektiv.
Påståendet "Jag lever i världens bästa land" håller ytterst få svenskar med om, endast enstaka procent i undersökningen. Skillnaden i den attityden mellan äldre resp. yngre generationer är dessutom liten.
Till skillnad från USA där mer än hälften av befolkningen 55+ anser att USA är världens bästa land.
Även Indien ligger högt beträffande stolthet för det egna landet. Ett land med en helt annan levnadsstandard än Sverige vad gäller trygghetssystem, samhällsklyftor, infrastruktur, korruption, fattigdom m.m. m.m.

Svensken verkar trots en av världens högsta levnadsstandarder, internationellt sett vara avsevärt mer missnöjd med sitt land. Begreppet Nationalism anses dessutom allt annat än positivt, snarare ett hot mot demokratin. För ett tiotal år sedan ansågs svenska flaggan och nationaldagsfirande vara symboler för rasism. Något som vore helt otänkbart i ex.vis Norge.
Förskonade från krig under de senaste tvåhundra åren har gjort att en enad nation inte varit nödvändig för överlevnad. Från grundskolan lär sig eleverna kritiskt tänkande. Religionen är i praktiken avskaffad.

Det finns många fördelar med svenskens attityd.
Sverige lär inte stanna upp i utvecklingen när en kritiskt granskande och ifrågasättande befolkning ser till att samhällsutvecklingen drivs framåt. Fat-and-happy lär vi inte bli. Politikerna och offentligheten får inte heller någon ro utan måste hela tiden svara upp mot befolkningens krav.

Men det finns även nackdelar.
Det svenska samhället är lättpåverkat och blir i praktiken en testbädd för nya paradigmer vare sig de visar sig bra eller dåliga. Sociala experiment i full skala har Sverige länge varit världsledande på. Alltifrån 60-talets miljonprogram till dieter, konsensus, platta organisationer, MBL, genusneutralitet m.m. m.m.
Psykisk ohälsa är ett exempel på en konsekvens, där Sverige ligger i topp internationellt sett. Toppen på ett isberg när kritiskt förhållningssätt lätt slår över i missnöje eller när någon religion inte ger förenklade svar på livets svåra frågor. Utbrändhet som var av närmast epidemisk karaktär för några år sedan var också en ganska isolerad svensk företeelse som orsakades av att gamla värderingar krockade med nya.

Sverige är m a o blottat för diverse trender och influenser. På gott och ont.

/Trendspaning X