Skambeläggning är ju ett nytt fenomen på sociala medier och i riksmedia framförallt.
Flyg och kött har varit skambelagt utan att egentligen varit statistiskt eller logiskt motiverat.
Nästa skambeläggning kan bli Kina. Kinaskam.
Kina var det land där viruset uppstod. Liksom flera av de tidigare virusen. Pga deras djurhållning och deras matvanor beträffande vilda djur och marknaderna där sådant säljs.
Än så länge har inte den aspekten dykt upp i någon större utsträckning i media då dagsläget är i fokus i media.
Kina har dessutom fört en ganska massiv men diskret kampanj i västvärlden genom att sprida kritik gentemot de stater som de i dagsläget ogillar. Varav en är Sverige där de utmålar vår regering som oansvarig och släpphänt. Vilket de lyckats med när man skummar igenom rubrikerna i internationell press.
Dessutom verkar de ha gjort politik av försäljningen av skyddsutrustningen till Europa. Vissa länder favoriseras av, verkar det som, handelspolitiska och diplomatiska skäl. Norge är exempelvis prioriterat beträffande leveranser av skyddsutrustning. Av skäl som ännu är höljt i dunkel men som vi tills vidare bara kan spekulera kring. Facit lär komma framöver.
/Trendspaning X
söndag 29 mars 2020
tisdag 24 mars 2020
Post Corona #6 Försörjningskedjor
Som det skrevs om i blogginlägget Post Corona #1 så kommer här ytterligare en spaning som bekräftar vad som kan väntas beträffande svensk industri.
I en artikel på fPlus.se säger Jan Olhager, professor i Teknisk Logistik vid Lunds universitet att:
" – Jag tror definitivt att många företag efter att Coronakrisen lagt sig kommer att se över sina leveranskedjor för att se om de inte kan skapa kortare och regionala försörjningskedjor där man både sourcar och producerar, samt säljer på en hyfsad nära och begränsad marknad, för att minska globala risker."
Artikeln i sin helhet:
www.fplus.se: Därför blir inget likt för det svenska näringslivet efter corona
/Trendspaning X
I en artikel på fPlus.se säger Jan Olhager, professor i Teknisk Logistik vid Lunds universitet att:
" – Jag tror definitivt att många företag efter att Coronakrisen lagt sig kommer att se över sina leveranskedjor för att se om de inte kan skapa kortare och regionala försörjningskedjor där man både sourcar och producerar, samt säljer på en hyfsad nära och begränsad marknad, för att minska globala risker."
Artikeln i sin helhet:
www.fplus.se: Därför blir inget likt för det svenska näringslivet efter corona
/Trendspaning X
söndag 22 mars 2020
Post Corona #5 Kvasiverksamheter
Överläkaren Magnus Snäckestrand, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg skräder inte orden när det gäller kritiken till ledning och politiker i en debattartikel i Göteborgsposten 22 mars.
https://www.gp.se/debatt/stödpengar-regnar-på-näringslivet-var-är-pengarna-som-ska-rädda-människors-liv-1.25777128
Han pekar på en allt annat än fungerande HR-avdelning. en IT-avdelning som inte lyckas skapa i vården fungerande IT-system, hemsidor som prioriteras före fungerande IT-system, bristande underhåll och funktioner på lokaler m.m., omorganisationer som tar folk från vården in i administrationen.
När vården nu står inför en överbelastning blir vårdpersonalen, inte ledningen, de sanna hjältarna som mot alla odds i en dåligt rustad sjukvård med sparbeting och åratal av åsidosatta åtgärder och uteblivna investeringar förhoppningsvis lyckas upprätthålla viss vård om än inte tillräcklig.
Det är m a o de på golvet, de ute i verkligheten som ser till att det fungerar. Svensk sjukvård fungerar m a o trots ledningen och tack vare medarbetarna på golvet.
Det blir naturligtvis svårt i efterdyningarna att för ledningen ha något förtroende hos de som de är satta att leda. Såväl som hos opinionen.
Opinionen, folket, medborgarna kommer att hålla på de som gjorde jobbet och än mer ifrågasätta de som satt i ledande positioner inte bara underlät att bidra utan i många fall dessutom hindrade de som gjorde jobbet.
Konklusionen blir att det bör bli en renässans för de som gör jobbet. Diverse kvasiverksamheter inom de stora offentliga organisationerna såsom kommunikation, administration, IT, kvalitetssäkring, mångfald och genus, hållbarhet, verksamhetsutveckling dvs flummiga arbetsuppgifter som sällan eller aldrig behöver visa på konkreta resultat kommer att hamna i en dålig dager och alltmer ifrågasättas.
De som gör jobbet blir hjältar. Oavsett i vilken bransch de jobbar.
Magnus Snäckestrand avslutar sin debattartikel med att påminna om att regeringen släppte till 500 miljarder till företagen och frågar retoriskt var pengarna för att rädda människors liv finns.
Som nämnts tidigare i den här bloggen lär dock de 500 miljarderna inte komma företagen till gagn. Åtminstone inte de små företagen dvs de som hade behövt dem. Troligen utmynnar även det i ett spel för gallerierna. Om det inte var det redan från början vill säga.
/Trendspaning X
https://www.gp.se/debatt/stödpengar-regnar-på-näringslivet-var-är-pengarna-som-ska-rädda-människors-liv-1.25777128
Han pekar på en allt annat än fungerande HR-avdelning. en IT-avdelning som inte lyckas skapa i vården fungerande IT-system, hemsidor som prioriteras före fungerande IT-system, bristande underhåll och funktioner på lokaler m.m., omorganisationer som tar folk från vården in i administrationen.
När vården nu står inför en överbelastning blir vårdpersonalen, inte ledningen, de sanna hjältarna som mot alla odds i en dåligt rustad sjukvård med sparbeting och åratal av åsidosatta åtgärder och uteblivna investeringar förhoppningsvis lyckas upprätthålla viss vård om än inte tillräcklig.
Det är m a o de på golvet, de ute i verkligheten som ser till att det fungerar. Svensk sjukvård fungerar m a o trots ledningen och tack vare medarbetarna på golvet.
Det blir naturligtvis svårt i efterdyningarna att för ledningen ha något förtroende hos de som de är satta att leda. Såväl som hos opinionen.
Opinionen, folket, medborgarna kommer att hålla på de som gjorde jobbet och än mer ifrågasätta de som satt i ledande positioner inte bara underlät att bidra utan i många fall dessutom hindrade de som gjorde jobbet.
Konklusionen blir att det bör bli en renässans för de som gör jobbet. Diverse kvasiverksamheter inom de stora offentliga organisationerna såsom kommunikation, administration, IT, kvalitetssäkring, mångfald och genus, hållbarhet, verksamhetsutveckling dvs flummiga arbetsuppgifter som sällan eller aldrig behöver visa på konkreta resultat kommer att hamna i en dålig dager och alltmer ifrågasättas.
De som gör jobbet blir hjältar. Oavsett i vilken bransch de jobbar.
Magnus Snäckestrand avslutar sin debattartikel med att påminna om att regeringen släppte till 500 miljarder till företagen och frågar retoriskt var pengarna för att rädda människors liv finns.
Som nämnts tidigare i den här bloggen lär dock de 500 miljarderna inte komma företagen till gagn. Åtminstone inte de små företagen dvs de som hade behövt dem. Troligen utmynnar även det i ett spel för gallerierna. Om det inte var det redan från början vill säga.
/Trendspaning X
lördag 21 mars 2020
Post Corona #4 Nationalstaten
Solidaritet och samarbete är fina ord och fungerar bra när det existerar harmoni och fred bland människor.
När det däremot blir kriser av olika slag tenderar dessa goda egenskaper att bli av mer underordnad betydelse.
Det handlar alltås om överlevnad och då slår reptilhjärnan till.
En av de första reaktionerna är hamstring. Det gäller att förse sig för överlevnad. Både på individnivå och nationell nivå.
Europeiska Unionen är i grunden ett fredsprojekt. Idén var ursprungligen att förhindra starka nationalstater och istället skapa en fredsbevarande union i Europa. Vi har ju facit från första hälften av 1900-talet därvidlag.
När nu Corona-krisen slog till föll dessa tankar platt. Tyskland som varit drivande i union-tanken har bromsat tillgången på skyddsutrustning. De flesta av unionens nationalstater har stängt sina gränser.
Rädda sig den som räddas kan. Plötsligt är alltså union-tanekn som bortblåst.
De nationella politikerna som har ett uns av självbevarelsedrift (vilket alla med maktbegär har överskott av) och vill sitta kvar i sin maktposition även efter att krisen ebbat ut, lär inte gå på union-tanken utan snarare skydda sitt eget land och därmed ta parti för de dvs väljarna i det egna landet.
En intressant symbolik i Sverige är att vid varje presskonferens vajar ett antal svenska flaggor i bakgrunden. Regeringens S-märken på kavaj-slaget har ersatts av svenska flaggor.
Svenska flaggan, en fd rasist-symbol i ett land där allt vad svenskhet förnekats eftersom alla våra seder varit importerade från andra länder och att det inte egentligen finns någon svensk kultur.
En gemensam fiende är det bästa sättet att ena en befolkning.
Konklusionen för Post Corona #4 kan således bli att:
1. Nationalstaten får en renässans. I Sverige ska tilläggas. I flera andra europeiska länder har aldrig nationalstaten ifrågasatts. Lex Brexit exempelvis.
2. Gränser är bra att ha när det gäller att skydda den egna befolkningen.
Schengen var en god idé men i praktiken har det kanske för många gett fler problem än möjligheter i form av stöldligor från balt-länderna, EU-migranter från Rumänien och Bulgarien, illegal invandring osv. Dvs heta och extremt känsliga debattämnen under de senaste åren som även lett till polarisering i politiken.
3. Den europeiska unionen får svårare att tillförskansa sig makt över nationalstaterna.
Nationalstaterna kommer framöver att vägra finna sig i för den egna staten ogynnsamma regler, lagar och direktiv. Alltmer trots och ignorans.
4. EU försvagas därför radikalt till förmån för nationella intressen.
Trycket på respektive lands EU-delegater lär öka då det gäller at stå upp mot övergripande regler och lagar vilket gör EU-parlamentet alltmer handlingsförlamat dvs allt färre beslut går igenom.
5. Kulturskillnader länder emellan bejakas istället för förnekas. Och att dessa kulturskillnader bör försvaras.
Mångkulturellarismen går in i en annan fas. Vi är inte "alla europeer". Varje land har sin särart och kultur. Det förändrade allmänt accepterade synsättet gäller framförallt i Sverige medan de flesta övriga EU-länder aldrig ifrågasatt detta faktum.
/Trendspaning X
När det däremot blir kriser av olika slag tenderar dessa goda egenskaper att bli av mer underordnad betydelse.
Det handlar alltås om överlevnad och då slår reptilhjärnan till.
En av de första reaktionerna är hamstring. Det gäller att förse sig för överlevnad. Både på individnivå och nationell nivå.
Europeiska Unionen är i grunden ett fredsprojekt. Idén var ursprungligen att förhindra starka nationalstater och istället skapa en fredsbevarande union i Europa. Vi har ju facit från första hälften av 1900-talet därvidlag.
När nu Corona-krisen slog till föll dessa tankar platt. Tyskland som varit drivande i union-tanken har bromsat tillgången på skyddsutrustning. De flesta av unionens nationalstater har stängt sina gränser.
Rädda sig den som räddas kan. Plötsligt är alltså union-tanekn som bortblåst.
De nationella politikerna som har ett uns av självbevarelsedrift (vilket alla med maktbegär har överskott av) och vill sitta kvar i sin maktposition även efter att krisen ebbat ut, lär inte gå på union-tanken utan snarare skydda sitt eget land och därmed ta parti för de dvs väljarna i det egna landet.
En intressant symbolik i Sverige är att vid varje presskonferens vajar ett antal svenska flaggor i bakgrunden. Regeringens S-märken på kavaj-slaget har ersatts av svenska flaggor.
 |
| I kriser halas EU-flaggan halas till förmån för nationsflaggorna. Frågan är när och om den kommer upp igen. |
En gemensam fiende är det bästa sättet att ena en befolkning.
Konklusionen för Post Corona #4 kan således bli att:
1. Nationalstaten får en renässans. I Sverige ska tilläggas. I flera andra europeiska länder har aldrig nationalstaten ifrågasatts. Lex Brexit exempelvis.
2. Gränser är bra att ha när det gäller att skydda den egna befolkningen.
Schengen var en god idé men i praktiken har det kanske för många gett fler problem än möjligheter i form av stöldligor från balt-länderna, EU-migranter från Rumänien och Bulgarien, illegal invandring osv. Dvs heta och extremt känsliga debattämnen under de senaste åren som även lett till polarisering i politiken.
3. Den europeiska unionen får svårare att tillförskansa sig makt över nationalstaterna.
Nationalstaterna kommer framöver att vägra finna sig i för den egna staten ogynnsamma regler, lagar och direktiv. Alltmer trots och ignorans.
4. EU försvagas därför radikalt till förmån för nationella intressen.
Trycket på respektive lands EU-delegater lär öka då det gäller at stå upp mot övergripande regler och lagar vilket gör EU-parlamentet alltmer handlingsförlamat dvs allt färre beslut går igenom.
5. Kulturskillnader länder emellan bejakas istället för förnekas. Och att dessa kulturskillnader bör försvaras.
Mångkulturellarismen går in i en annan fas. Vi är inte "alla europeer". Varje land har sin särart och kultur. Det förändrade allmänt accepterade synsättet gäller framförallt i Sverige medan de flesta övriga EU-länder aldrig ifrågasatt detta faktum.
/Trendspaning X
fredag 20 mars 2020
Post Corona #3 Maktstrukturer
Den som vet hur man googlar kan lätt finna statistik över dödsfall i samband med influensaepidemier. Statistiken från Folkhälsomyndigheten visar att antalet dödsfall orsakat av influensa-epidemi säsongen 2017 - 2018 uppgick till 1012 personer i Sverige. För säsongen 2018-2019 var antaled döda 451 personer.
I skrivande stund är dödstalet för 2019-2020 16 personer (2020-03-20).
För multisjuka patienter med ett mycket dåligt immunförsvar blir enligt expertisen en virusrelaterad sjukdom det som kan leda till dödsfall.
Om vi nu sätter de åtgärder som satts igång, in i sitt sammanhang för att minska smittspridningen, varför gjordes inte detsamma under 2016-17-18-19?
Kan det vara så att Sverige dragits med i en internationell panik via länder som inte är vana influensa-epidemier i den utsträckning som nordliga länder med kallt vinterklimat har?
Med kallt klimat kommer torr luft både inomhus och utomhus vilket gör at smittorisken ökar i o m att virus lättare sprids.
3 frågor som ännu inte har ett svar:
1. När dagens kris är över vad kommer de efterföljande analyserna att komma fram till?
2. Och vad blir reaktionerna av de analyserna utifrån de konskevenser som de olika åtgärderna lett till.
3. Och i sin tur, kommer konsekvenserna att ha lett till en omfördelning av maktstrukturerna både i det offentliga samhället och det privata näringslivet?
/Trendspaning X
I skrivande stund är dödstalet för 2019-2020 16 personer (2020-03-20).
För multisjuka patienter med ett mycket dåligt immunförsvar blir enligt expertisen en virusrelaterad sjukdom det som kan leda till dödsfall.
Om vi nu sätter de åtgärder som satts igång, in i sitt sammanhang för att minska smittspridningen, varför gjordes inte detsamma under 2016-17-18-19?
Kan det vara så att Sverige dragits med i en internationell panik via länder som inte är vana influensa-epidemier i den utsträckning som nordliga länder med kallt vinterklimat har?
Med kallt klimat kommer torr luft både inomhus och utomhus vilket gör at smittorisken ökar i o m att virus lättare sprids.
3 frågor som ännu inte har ett svar:
1. När dagens kris är över vad kommer de efterföljande analyserna att komma fram till?
2. Och vad blir reaktionerna av de analyserna utifrån de konskevenser som de olika åtgärderna lett till.
3. Och i sin tur, kommer konsekvenserna att ha lett till en omfördelning av maktstrukturerna både i det offentliga samhället och det privata näringslivet?
/Trendspaning X
torsdag 19 mars 2020
Post Corona #2 Småföretagen
I kriser prövas våra system.
Det har helt plötsligt blivit officiellt uppenbart att Sveriges ekonomi till
stor del vilar på de små företagen. Särskilt stora delar av servicesektorn.
Varje kris prövar som sagt hur pass uthålligt samhället som sådant är. Och hur pass väl anpassat systemen och maktstrukturerna är till den faktiska verkligheten.
Riksbanken har anslagit 500 miljarder kronor för stöd till företag i ekonomisk kris. I praktiken kommer dessa pengar enbart att vara möjlig att dela ut till stora företag då sedvanlig kreditprövning fortfarande gäller. En kreditprövning som är helt anpassad till fastighets- och bostadskrediter och allt annat än anpassad till småföretag.
Anstånd med skatteinbetalningar låter ju bra men det kan bli en riktig rysare för småföretagaren. Det är alltid företagaren / styrelsen personligen som är ansvarig för att skatterna betalas, oavsett konkurs.
Därför kan ett anstånd bli en rysare vilket vid en konkurs också kan leda till personlig konkurs.
Likaså ska ränta betalas till Skatteverket vilket enligt beräkningar kommer att ge en miljard kronor i extra ränteintäkter till staten. Intressant stödform m a o.
Ett beslut om sk korttidsarbete har raskt drivits igenom för att underlätta för företagen att minska sina lönekostnader. Byråkratin är dock omfattande. Dels ska kollektivavtal tecknas, sedan ska det tecknas skriftliga avtal med personalen för att sedan kunna dra ner arbetstiden med exakt 20, 40 eller 60%. Exakt. Dessutom ska det göras en skriftlig utredning om att företagen faktiskt drabbats av Corona-krisen och att det inte kunde förutses.
När detta är gjort ska en ansökan till Tillväxtverket skickas in för beslut. Ett statligt verk där personalen sitter hemma och jobbar.
Innan dessa byråkratiska processer gått igenom och eventuella (!) pengar betalats ut lär de små företagen för länge sedan gått i konkurs pga likviditetsbrist.
Till detta kommer den konservativa fastighetsbranschens hårdnackade inställning att hyran ska betalas oavsett vilka kriser som helst.
Allt detta klarar de stora företagen av men de små är oftast helt chanslösa.
Som alltid är det inte förlusterna på slutraden som är avgörande för en konkurs. Det är likviditetsbrist som avgör en sådan.
En småföretagare med självbevarelsedrift drar inte heller på sig stora skatteskulder utan sätter hellre företaget i konkurs.
Staten, regering och riksdag har således ingen kunskap om hur de spelregler de satt upp fungerar för småföretagen.
Snarare verkar det som at politiken även i kristider ägnar sig åt symbolpolitik. Att varje dag kunna kalla till presskonferens med maximal medial uppmärksamhet är naturligtvis också ett guldläge för sittande regering.
I varje valrörelse pratas det om att minska det byråkratiska krånglet för småföretagen men varje mandatperiod har detta istället ökat eftersom konskevensen av diverse nya lagar och regler inte utreds. Således allt svårare att driva småföretag.
Trenden på lång sikt kan förhoppningsvis bli att det blir mer tydligt att Sveriges ekonomi är beroende av småföretagen.
/Trendspaning X/
Det har helt plötsligt blivit officiellt uppenbart att Sveriges ekonomi till
 |
| Allt sämre villkor för de små företagen. |
Varje kris prövar som sagt hur pass uthålligt samhället som sådant är. Och hur pass väl anpassat systemen och maktstrukturerna är till den faktiska verkligheten.
Riksbanken har anslagit 500 miljarder kronor för stöd till företag i ekonomisk kris. I praktiken kommer dessa pengar enbart att vara möjlig att dela ut till stora företag då sedvanlig kreditprövning fortfarande gäller. En kreditprövning som är helt anpassad till fastighets- och bostadskrediter och allt annat än anpassad till småföretag.
Anstånd med skatteinbetalningar låter ju bra men det kan bli en riktig rysare för småföretagaren. Det är alltid företagaren / styrelsen personligen som är ansvarig för att skatterna betalas, oavsett konkurs.
Därför kan ett anstånd bli en rysare vilket vid en konkurs också kan leda till personlig konkurs.
Likaså ska ränta betalas till Skatteverket vilket enligt beräkningar kommer att ge en miljard kronor i extra ränteintäkter till staten. Intressant stödform m a o.
Ett beslut om sk korttidsarbete har raskt drivits igenom för att underlätta för företagen att minska sina lönekostnader. Byråkratin är dock omfattande. Dels ska kollektivavtal tecknas, sedan ska det tecknas skriftliga avtal med personalen för att sedan kunna dra ner arbetstiden med exakt 20, 40 eller 60%. Exakt. Dessutom ska det göras en skriftlig utredning om att företagen faktiskt drabbats av Corona-krisen och att det inte kunde förutses.
När detta är gjort ska en ansökan till Tillväxtverket skickas in för beslut. Ett statligt verk där personalen sitter hemma och jobbar.
Innan dessa byråkratiska processer gått igenom och eventuella (!) pengar betalats ut lär de små företagen för länge sedan gått i konkurs pga likviditetsbrist.
Till detta kommer den konservativa fastighetsbranschens hårdnackade inställning att hyran ska betalas oavsett vilka kriser som helst.
Allt detta klarar de stora företagen av men de små är oftast helt chanslösa.
Som alltid är det inte förlusterna på slutraden som är avgörande för en konkurs. Det är likviditetsbrist som avgör en sådan.
En småföretagare med självbevarelsedrift drar inte heller på sig stora skatteskulder utan sätter hellre företaget i konkurs.
Staten, regering och riksdag har således ingen kunskap om hur de spelregler de satt upp fungerar för småföretagen.
Snarare verkar det som at politiken även i kristider ägnar sig åt symbolpolitik. Att varje dag kunna kalla till presskonferens med maximal medial uppmärksamhet är naturligtvis också ett guldläge för sittande regering.
I varje valrörelse pratas det om att minska det byråkratiska krånglet för småföretagen men varje mandatperiod har detta istället ökat eftersom konskevensen av diverse nya lagar och regler inte utreds. Således allt svårare att driva småföretag.
Trenden på lång sikt kan förhoppningsvis bli att det blir mer tydligt att Sveriges ekonomi är beroende av småföretagen.
/Trendspaning X/
måndag 16 mars 2020
Post Corona #1
Varje kaos eller kris får efterföljande konsekvenser, både bra och dåliga. Oftast mer bra än dåliga faktiskt om vi ska se till historiken. Särskilt i Sverige där vi har trott oss vara förskonade från nationella kriser. Flyktingkrisen 2015 var den första på väldigt många år, troligen sedan andra världskriget som vi ändock bara var indirekt drabbade av.
Några Post-Corona värderingar:
Företagen och företagarna är viktiga för nationen. Faktiskt!
Det är de privata företagen som ser till att det blir exportinkomster, skatteintäkter och arbetstillfällen. Offentlig verksamhet är tärande dvs spenderar skatteintäkterna som de privata företagen drar in. Borde inte behöva påpekas men Svenskt Näringsliv, Företagarna m.fl. organisationer får alltför ofta påminna politiken om detta självklara faktum. Det blir nu än mer uppenbart då krisåtgärderna ganska snabbt riktats till företagen för att upprätthålla befolkningens livsnödvändiga försörjning av varor och tjänster.
Närproducerat är livsviktigt
De små företagen som odlar och producerar lokal mat har hittills varit missgynnade av både statliga och kommunala regelverk liksom de stora dagligvarukedjornas inköpspolicy. Likaså har offentlig upphandling såsom den hanterats varit negativt för de små producenterna. Till skillnad från vad konsumenterna vill ha. Dvs. ett glapp mellan de som har makten om marknaden och vad kunderna vill ha.
Här kan vi skönja en omvärdering utifrån ett hållbart försörjningsperspektiv, inte bara miljömässigt utan även vid kriser.
Lågkostnadsländer är riskabelt
De stora producerande företagen jagar kostnader i takt med kvartalsboksluten och har under många år outsourcat tillverkning och anlitat billigare underleverantörer i lågkostnadsländer. Det har lett till stora bekymmer i det uppkomna krisläget. Närhet till sina underleverantörer blir nu allt viktigare för att trygga sin egen överlevnad i krislägen.
Påspädning pga. att ex.vis Kina blir alltmer aggresiva och att deras diktatoriska samhällssystem därmed blir alltmer uppenbart. Något vi hittills blundat för eftersom "money rules".
Lönsamheten kring outsourcing har ända från början varit tveksam men i stora organisationer är kontraproduktivitet och suboptimering mer vanligt än att i praktiken följa de påklistrade värdegrunderna som publiceras med klatschiga slogans på deras webbsidor. Helhetsbilder har inte varit prioriterade.
Stängda gränser är OK
I den känsliga debatten kring migrationspolitiken har stängda gränser i olika avseenden varit ett hett ämne. När det börjar gälla den egna hälsan så blir det en helt annan dimension. Med människor kommer hotande sjukdomar.
Expertis kontra mediala gaphalsar?
Många är de debattörer och andra åsiktsleverantörer som försökt - och lyckats - få publicitet genom att kritisera åtgärder och utropat diverse domedagsprofetior. Facit lär utvisa vem eller vilka som hade rätt eller fel.
En gemensam fiende är en effektiv strategi
Under hela Corona-kaoset har sittande regering inte behövt ta obekväma debatter kring gängkriminalitet eller framförallt den senaste flyktingvågen som trycker på vid gränsen mellan Turkiet och Grekland. Där taggtråd och tårgas används för att stoppa flyktingarna. Eftersom alla politiker vet att gränserna måste hållas stängda för att inte upprepa 2015 års situation. Vad de däremot säger i debatten är en annan sak. Nu slapp de ta den.
För att ena nationens folk är det därför effektivt att rikta dess blick mot ett yttre hot. Praktiserat av ett antal amerikanska presidenter under årens lopp: starta ett krig någonstans inför omvalskampanjen.
Globalisering är inte coolt
Konklusionen är att globaliseringen fått sig en törn. Lokalt och nära är bättre ur både miljöaspekt och säkerhetsaspekt. Det var i allafall kul så länge det varade.
/Trendspaning X
Några Post-Corona värderingar:
Företagen och företagarna är viktiga för nationen. Faktiskt!
Det är de privata företagen som ser till att det blir exportinkomster, skatteintäkter och arbetstillfällen. Offentlig verksamhet är tärande dvs spenderar skatteintäkterna som de privata företagen drar in. Borde inte behöva påpekas men Svenskt Näringsliv, Företagarna m.fl. organisationer får alltför ofta påminna politiken om detta självklara faktum. Det blir nu än mer uppenbart då krisåtgärderna ganska snabbt riktats till företagen för att upprätthålla befolkningens livsnödvändiga försörjning av varor och tjänster.
Närproducerat är livsviktigt
De små företagen som odlar och producerar lokal mat har hittills varit missgynnade av både statliga och kommunala regelverk liksom de stora dagligvarukedjornas inköpspolicy. Likaså har offentlig upphandling såsom den hanterats varit negativt för de små producenterna. Till skillnad från vad konsumenterna vill ha. Dvs. ett glapp mellan de som har makten om marknaden och vad kunderna vill ha.
Här kan vi skönja en omvärdering utifrån ett hållbart försörjningsperspektiv, inte bara miljömässigt utan även vid kriser.
Lågkostnadsländer är riskabelt
 |
| Källa: https://www.happyprint.se/ |
Påspädning pga. att ex.vis Kina blir alltmer aggresiva och att deras diktatoriska samhällssystem därmed blir alltmer uppenbart. Något vi hittills blundat för eftersom "money rules".
Lönsamheten kring outsourcing har ända från början varit tveksam men i stora organisationer är kontraproduktivitet och suboptimering mer vanligt än att i praktiken följa de påklistrade värdegrunderna som publiceras med klatschiga slogans på deras webbsidor. Helhetsbilder har inte varit prioriterade.
Stängda gränser är OK
I den känsliga debatten kring migrationspolitiken har stängda gränser i olika avseenden varit ett hett ämne. När det börjar gälla den egna hälsan så blir det en helt annan dimension. Med människor kommer hotande sjukdomar.
Expertis kontra mediala gaphalsar?
Många är de debattörer och andra åsiktsleverantörer som försökt - och lyckats - få publicitet genom att kritisera åtgärder och utropat diverse domedagsprofetior. Facit lär utvisa vem eller vilka som hade rätt eller fel.
En gemensam fiende är en effektiv strategi
Under hela Corona-kaoset har sittande regering inte behövt ta obekväma debatter kring gängkriminalitet eller framförallt den senaste flyktingvågen som trycker på vid gränsen mellan Turkiet och Grekland. Där taggtråd och tårgas används för att stoppa flyktingarna. Eftersom alla politiker vet att gränserna måste hållas stängda för att inte upprepa 2015 års situation. Vad de däremot säger i debatten är en annan sak. Nu slapp de ta den.
För att ena nationens folk är det därför effektivt att rikta dess blick mot ett yttre hot. Praktiserat av ett antal amerikanska presidenter under årens lopp: starta ett krig någonstans inför omvalskampanjen.
Globalisering är inte coolt
Konklusionen är att globaliseringen fått sig en törn. Lokalt och nära är bättre ur både miljöaspekt och säkerhetsaspekt. Det var i allafall kul så länge det varade.
/Trendspaning X
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
