- Hierarkier. Sådana hämmar kreativitet och effektivitet. I Sverige har vi sedan länge svaga hierarkier. Ju större företag desto svårare blir det att montera ner hierarkierna till en mer hanterbar nivå. Fördel Sverige.
Tysk industri har sedan begreppet Industrie 4.0 myntades av EU, sett problem med den tyska traditionella hierarkin. Pga. dem har det varit trögt att få igång kommunikationen med ledningen (på kontoret) och arbetarna (på golvet). En kulturförändring som kan ta tid. Tyskarna är dock systematiska och målinriktade när de väl definierat ett problem och dess orsak. Det går därför nu raskt undan med att bilda team istället för hierarkier. Likaså arbetas det nu med mjuka värden i organisationerna.
- Korta serier. I slutänden dvs. den långa kedjan från råvara till definitiv slutprodukt av precis allt som produceras finns en allt kräsnare konsument. Av tradition har tillverkande företag letat efter långa serier för att "belägga" produktionen med tillverkning. Ofta har beläggningsfokus urholkat lönsamheten i tillverkningen. Nu visar det sig tydligt att tillverkande företag som kan ställa om till korta serier också kan bli mer lönsamma. Det krävs dock mer arbete före produktionen i form av konstruktion, produktionsoptimering, beredning, planering m.m. Den gamla "sanningen" att "folk på kontoret" bara kostar medan "folk på golvet" drar in pengar stämmer inte längre. Snarare tvärtom i takt med teknikutvecklingen.
Anledningen? Utbud av varor har ökat dramatiskt och konsumenten blir via internet alltmer medveten om vad som kan köpas och till vilket pris. Det fortplantar sig bakåt till produktägarna som måste vidare- eller nyutvecklad produkter för att inte tappa konkurrenskraft. Samt hålla koll på kommande trender. M a o vara nära marknaden för att fånga upp signaler om nya trender.
- Närhet till underleverantörer. Och konsument.
Ingen lär väl ha undgått problemen med globala leverantörskedjor under pandemin. I skrivande stund har nästa problem dykt upp när konflikter och regelrätta krig hindrar varuflöden och inte minst prisbild. Därför flyttar produktionen närmare produktägarna. Nästa steg blir att flytta produktionen närmare konsumenterna. Där är vi inte än men när additiv tillverkning slår igenom på allvar kan detta bli verklighet. Produktion av ex.vis mat och dryck är redan där men infrastrukturen inom logistik, dagligvaruhandel, diverse oligopol och monopol m.m. har inte / kan inte / vill inte ställa om.
- Produktägarna efterfrågar alltmer utvecklingsarbete hos sina underleverantörer.
Att leva på gamla säkra produkter räcker inte. En kontinuerlig vidare- eller nyutveckling måste finnas även hos underleverantörerna. Den som är bra på en viss tillverkningsprocess har också förutsättningarna för att utveckla produkterna som produceras. Utvecklingskostnader svåra att kortsiktigt räkna hem, något som ekonomerna inte gillar men som blir alltmer nödvändiga. Den traditionella legotillverkaren måste m a o bli mer progressiv och proaktiv. De som varit det under många år har dessutom mött motstånd hos sina kunder som inte velat ha förändringar så problemet har legat både hos leverantör och kund. Dags att tänka om. Vad är kundens problem eller snarare vad är kundens kunds problem... eller ännu fler steg i problemanalysen krävs allt mer.
- Digitalisering. Av materialflöde OCH informationsflöde
Ett uttjatat begrepp men inom industrin begränsas ofta denna till automatisering och robotisering. I varje industriell verksamhet finns flöden av två saker; material och information. MAterialflödet ligger nära produktionschefens verklighet. Robotisering och automatiserade linjer är ofta välutvecklade även om det finns mycket mer att göra i takt med att tekniken utvecklas allt snabbare; ex.vis Cobots, IoT m.m.
Det som glöms bort är informationsflödet. Svåranvända affärssystem (IT-branschens dinosaurier) når sällan utanför ekonomiavdelningen. Även om funktionaliteten finns för produktionsstyrning m.m. så lider systemen av gammaldags teknik och användargränssnitt. Likaså har kunskapen hos systemleverantörerna ofta tyngdpunkt inom ekonomisk redovisning.
För att styra produktion utifrån ett kommunikationsperspektiv löses detta därför med papperslappar, spring och tusen frågor. Resultatet när detta klickar blir det kassation, överproduktion, reklamationer, förseningar. Ingen robotcell i världen kan kompensera detta.
Informationssystemen är historiskt designade utifrån arbete på "kontor". Här finns därför oftast ett kulturellt och kunskapsmässigt glapp mellan dessa och industriell verksamhet.
Sverige har som sagt goda förutsättningar att lösa de problem och utmaningar som finns. Det finns framförallt flera vinnare framöver:
- Mindre företag som levererar utvecklingstjänster till industrin.
- Mindre producerande företag som är innovativa, progressiva, kundnära, entreprenörsdrivna.
- IT-företag som bygger upp kunskap kring industriell produktion och logistik.
- Alla som har förmågan att lyssna på kunden, kundens kund, kundens kunds kund....
Albert Einstein lär en gång ha sagt:
"Den renaste formen av vansinne, är den att hålla fast vid det gamla och samtidigt hoppas att det ändrar sig."
/Trendspaning X
Inlägg
