Start-up-explosion

Start-ups, oftast signifikativt med unga entreprenröer som startar upp företag där internet är basen för verksamheten, har mer eller mindre exploderar i antal världen över. De som var med runt sista sekelskiftet kommer ihåg den hype som var då kring de nystartade internet-bolagen, hur den "nya ekonomin", dvs kontinuerlig tillväxt pga globalisering, tjänster och internet, skulle ta över efter den gamla ekonomin (industri). Den bubblan sprack dock.

Vad är det som säger att det skulle gå bättre nu? Att det bara är nästa bubbla?

Det finns faktiskt några markanta och avgörande skillnader:

1. Nu finns det ett antal goda exempel på att det faktiskt går att tjäna pengar på internetbaserade tjänster. e-handeln ökar starkt, Facebook och andra sociala media gör miljardvinster osv.

2. Finansieringen har blivit lättare. Crowdfunding på nätet har blivit ett alternativ till bankerna som blir allt mindre riskbenägna.

3. Tekniken har mognat. Att bygga en webshop år 2001 kostade miljoner. Nu finns det färdiga sådana för 349 kr per månad. Överlag har tekniken blivit billig och tillgänglig för alla. Det mesta finns i molnet så det behövs inga serverparker eller programutevklingsavdelningar för att starta upp. När det så småningom behövs det, då hyr man in sig hos de som tillhandahåller den tjänsten.

4. En ny generation som har växt upp med internet och knappt kan föreställa sig hur det var innan det fanns. Det betyder bättre känsla för och djupare förståelse för vilka affärsmodeller som kan fungera på nätet. Med andra ord bättre hitrate istället för att bara lyfta över irl-modeller på nätet.

5. Den rent fysiska strukturen i näringslivet har ändrat sig. Eller snarare anpassat sig till de unga entreprenörerna. Co-working spaces där startups kan arbeta och samarbeta över alla gränser, accelerator-organisationer där start-ups kan få hjälp att förverkliga sina ideer osv.

6. Kapitalet brinner i fickan på de som har makten över det. De stora vinsterna görs idag inte genom att starta en industri till. Även om produktionen nu flyttar tillbaka till Europa och USA. Riskkapitalet räknare med en hitrate i bästa fall 1 på 3 där man får pengarna tillbaka. För att göra rejäl vinst är hiraten snarare 1 på 10.
venture-capital-and-its-33-success-rate/

7. Det blir slutligen allt tydligare att de stora hierarkiska organisationerna oftast drivna av kvartalsekonomin inte har förmågan till innovationer och nytänkande. Att kreativitet och entreprenörstänkande kvävs i hierarkierna som drivs mer av makt, egen vinning och diverse internpolitiskt spel än att åstadkomma någonting konstruktivt för en bättre värld.

startups-are-exploding-around-the-world/

Summa sumarum så är det inte de tekniska och finansiella resurserna som helt avgör vem som lyckas på en marknad idag.
Kreativitet och nytänkande, kundnära utifrån och in-tänk istället för tvärtom ("vilka produkter och resurser har vi som vi vill sälja?"), insikt om att det är affärsmodellen (strategin) som avgör om man lyckas, inte det välkända varumärket eller den stora organisationen.

/Trendspaning X

Personlighet viktigare än utbildning

Personlighet viktigare än utbildning på framtidens arbetsmarknad. Ganska logiskt i en stenhård konkurrenssituation. När produkternas kvalitet och egenskaper blir hygienfaktorer är det känslor i form av upplevelse, bemötande, relation m.m. som avgör vem som får sälja, leverera, komma till tals. Gamla utvärderingskriterier håller m a o inte längre. Magkänslan blir allt viktigare rekryteringsinstrument. CV med formella meriter och utbildningar blir passé.

Småföretagen får alltfler konkurrensfördelar

Sveriges näringsliv har varit uppbyggt framförallt av de stora företagen, få medelstora företag och många små företag varav de senare ökat starkt i antal under de senaste decennierna.
På världsmarknaden blir instegskostnaden i de flesta branscher allt lägre. Det kostar med andra ord allt mindre för ett litet företag att ta upp konkurrensen med de större. Det de små dessutom har som fördel är framförallt flexibiliteten, att kunna reagera på snabba svängningar på marknaden, ställa om produktion och leverans (både tjänster och varor) till kundens önskemål, lättare kunna hantera små serier eller helt kundstyrda engångsleveranser.

Till detta ska läggas kraften och uthålligheten i entreprenörskapet. På lite längre sikt krävs också kreativitet för att vidareutveckla produkter och tjänster. Det finns en hel del forskning som bekräftar att stora hierarkiska organisation kväver kreativitet och initiativkraft. Därav trenden att de stora köper upp de små för att komma åt deras innovationer och nyskapande idéer. SÅdant som de inte förmår att åstadkomma i den egna organisationen. Att det efter uppköpet sedan blir stopp igen efter ett tag är en annan och mer långsiktig problematik eftersom det ofta är kortsiktigheten dvs kvartalsekonomin som styr.
På sikt borde vi kunna räkna med att de små fortsätter att öka sin del av marknaden. Storlek och skalfördelar är inte längre lika verkningsfulla konkurrensmedel.

Småföretagen ökar exporten

/Trendspaning X

Konsumentens makt är stor - boostad av sociala media

I början av 2014 kunde vi läsa om hur de svenska grisbönderna var tvungna att dumpa sitt kött ut på den europeiska marknaden då priskonkurrensen från bl.a. Danmark gjorde deras kött osäljbart i Sverige. Någon månad senare kunde vi läsa att det råder brist på ekologiskt griskött i Sverige.

För få ekologiska grisbönder anges vara orsaken men sannolikt även en stor slakterikoncern (Scan) som inte har förmågan att följa med marknadens krav. Detta kombinerat med dagligvaruhandeln som trots konsumenttrenderna kör på billigaste pris dvs. importerat kött, samt restaurangrossisterna som prioriterar ekonomi långt före kvalitet och etik.

Vad hände mellan dumpning på export och brist?

Jo, bland annat, ett antal artiklar publicerades om de danska och tyska grisarnas eländiga liv och det asburda i att den svenska hårda lagstiftningen fördyrar svenskt kött men att kanalerna ut mot konsument kör på pris och inte på den kvalitet som efterfrågas.

Debatt och reportage i media driver på debatten i världens tredje största "nation" dvs Facebook samt övriga sociala media såsom Twitter m.fl.

Konsumenten makt har tidigare inksrönkt sig till att inte köpa i butiken. Ofta har det varit de mest upplysta och mest aktiva inom vissa frågor som kunnat påverka om än i liten omfattning. Nu blir en räckvidden för spontant uppkomna "Kampanjer" på de sociala medierna en kraft at räkna med. Dessutom med en snabbhet i genomslahskraft som inte varit möjlig tidigare.

Brist på ekologiskt kött (Sveriges Radio)

/Trendspaning X

Oligopolet i dagligvaruhandeln bryts?

Oligopol öppet 8 - 22

Monopol är sällan bra förutom för den aktör som sitter på monopolet. Oftast har det i Sveriges historia varit (och är) en statlig aktör. Då finns det oftast ett allmännyttigt syfte med det hela vilket ändå reglerar det hela någorlunda till folkets bästa. Systembolaget är ett av de få kvarvarande monopolen, om än under press från EUs lagstiftning där de än så länge (!) lever på ett undantag. Avregleringen av diverse samhällsnyttig infrastruktur har varit mer eller mindre lyckad. 

Tågtrafiken lider fortfarande av att det statliga monopolet inte lyckats ersättas av ett fungerande konkurrensutsatt system. Det förra fungerade inte bra men marknadskrafterna i det nya systemet har per automatik inte gjort det bättre, snarare klart sämre.

Det som dock är värre än monopol är oligopol, dvs ett fåtal stora aktörer som delat upp marknaden mellan sig, som ofta har under bordet-överenskommelser mellan sig så att fred kan råda på marknaden. Även om det inte förekommer faktiska kontakter mellan de olika aktörerna brukar det uppstå en outtalad konsensus; så länge alla (oftast tre) håller sig inom vedertagna ramar, inte sticker ut alltför mycket så råder fred och alla tjänar pengar.

Dagligvaruhandeln är en av de tydligaste branscherna som är i en form av oligopol där de tre stora; Axfood, ICA och Coop dominerar marknaden. När tyska Lidl och danska Netto dök upp i Sverige startades direkt lobbyverksamhet i media och inte minst i kommunerna för att förhindra att de ex.vis fick förvärva lämplig tomtmark. Det misslyckades dock och de tre stora blottade sig rejält. Lidl och Netto har en lågprisprofil men Lidl börjar alltmer sälja på kvalitet samt mer och mer svenskproducerade varor. Tysk systematik och ordning & reda ger också förmågan att anpassa sig till en marknad och fylla oupptäckta "hål" i marknaden. I och med att vi som konsumenter storhandlar mer sällan och småhandlar oftare passar också de mindre Lidl- och Nettobutikerna "på vägen hem" bättre de ändrade konsumtionsvanorna. Eftersom besninmackarna läggs ner och tar bort alltmer dagligvaror ur sortimentet finns också en möjlighet för dessa nya aktörer.

Bergendahls vill spöa Coop och Axfood

Men.. nu tar den starkt uppseglande konkurrenten till de tre stora, Bergendahls, upp kampen på den svenska oligopolmarknaden. De spelar på ungefär samma planhalva ur koncepthänseende och och storleksmässigt. De kan därför bli en farlig konkurrent. Prismässigt är det mesta i botten inom branschen och konsumenten (förutom PROs out-of-date-undersökningar) efterfrågar inte längre lägre priser utan högre kvalitet, mer närproducerat samt mer hälsosam och ekologisk mat. Frågan är vem eller vilka som kommer att fylla det behovet som de tre stora inte brytt sig om att göra, mer än de slumpvisa halvhjärtade satsningar vi hittills sett?

/Trendspaning X

Produktionen flyttar tillbaka

Att flytta produktionen till länder med lägre kostnad för arbetskraft var på modet under många år. Även om strömmen av arbetstillällen ut ur Sverige mattats av för ett antal år sen är nu trenden helt tydlig och kvantitativ mätbar. Signalerna har funnits länge men mätbara och statistiskt säkerställda först nu det senaste året.

Automatisering ger jobb tillbaka till Sverige.

Samma trend finns i övriga högkostnadsländer, även när det gäller produktion av prispressade konsumentvaror. I och med kortare serier, snabbare förändringar på marknaden och allt kräsnare kunder och konsumenter blir tillverkningskostnaden allt mindre betydelsefull. Detta tillsammans med en högre automationsgrad och allt högre lönekostnader även i låglöneländerna, speciellt Kina, gör att många företag flyttar tillbaka sin produktion. Adidas står i begrepp att flytta delar av produktionen tillbaka från Bangladesh och Vietnam till Tyskland.
I USA beräknas den inhemska produktionskostnaden vara på samma nivå som Kinas år 2016.
Kinas ökade lönekostnader tillsammans med deras lägre effektivitet, ökade kostnader för logistik m.m. gör att gapet försvinner.

Länk: Färre jobb lämnar Sverige

/Trendspaning X