Post Corona #15 - 2021
Detta inlägg publicerades första gången i NWT 18 dec 2020
Hur kommer samhället att förändras efter Corona? Stora förändringar eller går vi tillbaka till bussiness-as-usual? Här kommer en kort trendspaning kring "Post-Corona".
En kris, oavsett orsak, skakar om samhällets maktstrukturer, inte alltid den starkaste som överlever, oftare den som lättast anpassar sig.
En kris, oavsett orsak, skakar om samhällets maktstrukturer, inte alltid den starkaste som överlever, oftare den som lättast anpassar sig.
Corona-krisen skiljer sig från en ekonomisk kris, eftersom den är mer personligt inriktad. Alla kan bli bli sjuka och dö. Krisen är också avhängig av att var och en beter sig ansvarsfullt. Troligen dröjer det innan handhälsningar och kramar blir OK igen, särskilt med perifera bekanta. Distanshållning blir en vana, alla är potentiella smittobärare av nästa virus.
I arbetslivet har vi har lärt oss bli mer digitala. Fördelarna, mindre resande och färre fysiska möten lär bestå. Mer nyttigt arbete och mindre onyttiga möten.
En trend under många år kommer att rasa ihop - individualismen. Utvecklad som en konsekvens av tre ingredienser: ökat välstånd, sociala media, och import av trender från USA, individualismens högborg.
Identitetspolitiken är i sin tur en konsekvens av individualismen där "jaget" är centralt. En gruppering hävdar sin offerroll, rättigheter och krav på positiv särbehandling. Inte bara lika villkor utan även lika utfall. Individualismen ersätts nu av kollektivismen. Överlevnad kräver att vi som grupp samarbetar, inte att var och en tar för sig och kräver fördelar på andras bekostnad.
Identitetspolitiken är i sin tur en konsekvens av individualismen där "jaget" är centralt. En gruppering hävdar sin offerroll, rättigheter och krav på positiv särbehandling. Inte bara lika villkor utan även lika utfall. Individualismen ersätts nu av kollektivismen. Överlevnad kräver att vi som grupp samarbetar, inte att var och en tar för sig och kräver fördelar på andras bekostnad.
Folkhälsomyndighetens Corona-statistik per kön lär också ta död på genuspolitikens tes om att kön är en social konstruktion. Statliga projektpengar som flödat in i identitetspolitiken flyttas till samhällsnyttiga behov när Corona-notan ska betalas.
Kollektiv nytta fasar ut det polariserade, aggressiva debattklimatet. Aggressivitet från etablerade aktörer visar bara att de känner sig hotade. Medie-konsumenten har tröttnat på mediadrev i storstadspress och social media. Det är också en direkt orsak till politikens oförmåga att skapa verkstad. Ordkriget på Twitter ägnas mer energi än att driva igenom beslut om förändringar. Politisk pajkastning ersätts av resonemang och handlingskraft för att lösa samhällsproblem. Det kommer att kräva andra aktörer än dagens, både inom storstadsmedia och politik.
Nationalismen får en renässans i EU-förespråkande Sverige. Regeringens presskonferens med svenska flaggor i bakgrunden och flagg-pins var ett tydligt tecken.
De gigantiska EU-stöden till de värst Coronandrabbade länderna, framförallt Italien, kommer att skapa konflikter. Förmögenheten per capita i Italien är en av de allra högsta i EU, 125 000 euro per capita. Sveriges och Tysklands motsvarande siffra ligger på ca 45 000 euro per capita. Debatten pågår i Tyskland men ännu inte i Sverige. De fattiga svenskarna och tyskarna ska alltså ge till de rika italienarna. De nordiska länderna och Nederländerna fick vika sig för en svällande EU-budget. Spänningarna mellan Öst- och Västeuropa ökar också stadigt. Räkna med eskalerande konflikter när EU:s Corona-nota ska betalas.
Influencers som tjänar miljoner på "likes" nedgraderas i ljuset av de nya hjältarna; underbetalda undersköterskor och vårdbiträden som riskerar sin hälsa i underbemannad dåligt organiserad verksamhet.
Att ägna dagen åt Instagram-inlägg, skapa Twittermobbar eller som högavlönad tjänsteman ägna sig åt "samverkan" och "värdegrundsarbete" blir värdelöst.
Den som skapar konkret nytta vinner över den som sysslar med flummig kvasiverksamhet utan samhällsnytta.
/Trendspaning X
Inlägg
