Kan en hel nation hamna i ett paradigmskifte? Det finns tydliga signaler på att Sverige faktiskt är på väg in i eller snarare är mitt i ett sådant. Ett paradigmskifte kan triggas igång av flera olika saker; ny teknik, drastiskt ändrad uppfattning om sådant som tidigare varit en vedertagen sanning, ibland triggat av nya forskningsrön, ibland av omvälvande händelser i samhället, ibland positiva sådana och ibland negativa alltifrån uppmärksammade incidenter till fullskaligt krig.
För en trendspanare är de gamla paradigmernas fall och de nya paradigmernas födelse (båda lika smärtsamma) högintressanta att betrakta och analysera.
Scenariot för Sverige och vår utveckling både beträffande samhällsmodellen och ekonomin ser fn. rätt dyster ut om vi anser att status quo är att föredra. Och det är precis vad som kännetecknar början av ett paradigmskifte. De etablerade aktörerna ser sina grundläggande värden hotade. De grundvalar som ekonomisk utveckling och välfärd vilat på hotas. Precis där är vi.
Det som triggar igång ett skifte är som sagt omvälvande händelser. I Sveriges fall stavas en sådan händelse flyktingkrisen. Den pressar samhällssystemet till bristningsgränsen inte bara ekonomiskt utan framförallt kollektivt mentalt.
Evolution är långtifrån smärtfri och paradigmskiften är en del av evolutionen. Negativa såväl som positiva effekter är konsekvensen även om den värderingen alltid ligger i betraktarens ögon.
Vi tar en associativ tankekedja för att beskriva vad som hänt och vad som kan tänkas hända.
Folkhemet Sverige har präglats av ordning och reda samt en infrastruktur i världsklass. Den hotas nu av 100 000-tals människor från andra kulturer som inte sällan passar dåligt in i det svenska samhällssystemet. De flesta kommer från väsenskilda kulturer med alltför låg utbildning för att snabbt kunna integreras både socialt och ekonomiskt.
Den svenska modellen på arbetsmarknaden där alltfler exkluderas och inträdet blir allt svårare även för svenskfödda (framförallt ungdomar som aldrig kommer in i systemet) missgynnar även ovan nämnda grupperna. Spänningarna och konflikterna ökar dessutom drastiskt när en missgynnad grupp ställs mot en annan.
Konsekvenserna blir en snabbt ökad segregation och därmed ökad grogrund för brottslighet.
Lägg till detta ett stort antal migranter som befinner sig i Sverige illegalt. Enligt svenska gränspolisen kan det vara 10 000-tals. Det ökar grogrunden för en omfattande svart marknad. Som i sin tur föder mer extremism och brottslighet, ofta organiserad sådan. Minskade ROT- och RUT-avdrag som skapade vita jobb av de svarta minskas vilket ökar den svarta marknaden igen.
Välfärdssystemet pressas alltmer ju fler invånare som tvingas eller i vissa fall väljer att få sin försörjning av det. Vilket pressar de offentliga finanserna. Valet blir att antingen öka statsskulden eller höja skatterna. Båda valen påverkar Sveriges utveckling negativt.
En handlingsförlamad regering som dessutom har större andelen nybörjare på sina ministerposter är en dålig kombination med ovanstående scenario.
Nästa bensindunk på brasan är en kommande stökig avtalsrörelse med ett splittrat LO där de mer militanta förbunden lär ställa till en hel del oro vilket inte är idealet när varje arbetstillfälle för att integrera alltfler behövs. Andelen lågkvalificerade jobb minskar också stadigt i takt med löneökningar och andra pålagor för arbetsgivarna. Att förändra de cementerade reglerna på arbetsmarknaden som OECD pekar på är orsaken till Sveriges dåliga integration, lär också ta sin tid att förändra.
Sedan har vi en reglerad bostadsmarknad i kombination med en konservativ bygg- och fastighetsbransch som därmed blivit van att leva i en mer eller mindre "skyddad verkstad".
De två allvarligaste hoten är dock mer subtila till sin karaktär.
Det första är befolkningens minskade tilltro till samhället. När ordning och reda minskar, när samhällets skyddsfunktioner inte förmår klara sitt uppdrag pga ökad brottslighet i form av stölder, rån, ofredande, våldtäkter m.m.
Tidigare hade vi en viss tilltro till etablerad media och vad de förmedlade. Den tilltron har rasat väsentligt bara det senaste året.
Det andra hotet är befolkningens tappade framtidstro. När vi ser att vårt välfärdssystem är på väg att urholkas, att statsfinanserna försämras, att vi alltmer hotas av våld och annan brottslighet, att vi får ett segregerat samhälle, organiserad brottslighet, påfrestningar och därmed minskad kvalitet på vårt och skola, att grupper ställs mot varandra vad gäller att få tillgång till samhällsservice.....
...då minskar framtidstron och därmed konsumtion vilket i sin tur leder till mindre investeringar i näringslivet. Eftersom tillväxten i Sverige såsom i de flesta länder, till största delen drivs av konsumtionen. Recession blir resultatet.
Men som sagt, evolution är inte smärtfri. Det kan bli avsevärt värre i Sverige innan det blir bättre. Och analysen är att det kommer att gå snabbt utför dessutom. Uppsidan är dock att många av de negativa sidorna i det svenska folkhemmet som vi dragits med på övertid kommer att försvinna på köpet. Att vi kan få tillbaka ett Sverige så som det var tidigare kan vi med all säkerhet glömma bort. Om vi ser det positivt så behöver det troligen bli avsevärt värre innan det kan bli bättre. Särskilt om vi ska kunna motivera till handlingskraft för att göra stora förändringar i samhällssystemet.
/Trendspaning X
Inlägg
