Diktatorer och affärer  

 

Under många decennier har värstvärldens välstånd byggts upp av import av varor från lågkostnadsländer. Trots rapporter om usla arbetsvillkor, mestadels i Kina, har konsumenten blundat och låtit plånboken styra.

Trenden att köpa närproducerat och se mer till hållbar komsumtion har som tidigare skrivits på den här bloggen sakta men säkert segat sig upp i konsumentens medvetande. Mest sakta. Tills nu.

Pandemin gav den marknaden en skjuts uppåt framförallt pga. att den blottlade sårbarheten i de långa leverans- och transportkedjorna från Asien.

Kriget i Urkaina har ytterligare eskalerat det hela då vi sett att Europa även varit naivt beroende av Ryssland, inte bara Kina. Alltså två diktaturer som vi byggt vår överkonsumtion på. 

Omställningen till fossilfri energi ex.vis solenergi och elbilar visar sig också vara starkt beroende av Kinas produktion av råvaror till batterier och solceller. Och även färdiga solceller. I vindkraftverkens vingar finns dessutom balsaträ som avverkas i ex.vis Equadors regnskogar eller i plantager där det tidigare varit regnskog. 

Vi har också sett hur en diktatur kan använda handel som utpressning eller finansiering av krig.  Läs Ryssland och gas resp. olja.

Tyska affärstidningen Wirtshaftswoche har gjort en kartläggning
  av nya produktionsanläggningar för elektronik under byggnad i USA.
December 2022 wiwo.de

Men nu är det på väg att snabbt vända. Först ut är chiptillverkarna (halvledare) som nu satsar miljarder på nya produktionsanläggningar i USA och även i viss mån Europa. Den tillverkningen är dessutom starkt automatiserad vilket gör att arbetskostnaderna blir mindre viktiga.

Apple flyttar produktionen av iPhone från företaget Foxconns jätteanläggningar i bl.a. Kina till nya anläggningar i Indien och troligen också USA. Även sydkoreanska Samsung bygger också produktionsanläggning i Texas, USA.

När mer än en faktor samverkar får en gryende trend plötsligt mer fart. Badwill i form av ex.vis dåliga arbetsvillkor räckte inte men tillsammans med bristsituationer och utpressande diktaturer går såväl producentföretagen som konsumenterna nu på enad front.

/Trendspaning X

 Shopaholicern är ute

Detaljhandeln har i flera år förklarat sin nedgång i försäljningen med en ökad e-handel. Det kan vara en orsak men ändrade konsumtionsmönster kan vara en lika stark eller ännu starkare bidragande orsak. Efter pandemin har även e-handeln gått ner kraftigt utan att detaljhandeln ökat i motsvarande grad.

Det handlar bl.a. om en ökning av Second Hand även om den ökningen inte förklarar tappet i sin helhet.

En stor del av Second Hand-försäljningen bl.a den som förmedlas via sociala medier och privata loppis ligger dessutom utanför statistiken.

En annan trolig orsak som det inte pratats särskilt mycket om (förrän nu i inflationstider) är en generellt minskad konsumtion, inte minst hos de yngre generationerna. I samband med klimat- och miljödebatt har överkonsumtion alltmer ansetts som fel. Det går m a o inte längre att konsumera sig till det personliga varumärket eller den personliga imagen.

Istället bygger särskilt de yngre generationerna sin image genom att konsumera mindre. En typisk barnfamilj som vill framstå som upplyst och ansvarstagande köper barnkläder på second hand, sociala medier, loppis m.m. Utbudet är ofantligt stort och priset en 10-del av motsvarande nypris. Eller klädbytardagar.

Att framstå som en Shopaholic blir badwill med risk för att ses som oupplyst med lägre IQ. 

Oavsett inflation och räntehöjning som minskar resp. förväntas minska konsumtionen fanns m a o trenden redan sedan tidigare.

Pandemin skapade också en trend för lokalproducerat. De globala leveranskedjornas uppenbara känslighet kombinerat med import från lågprisländer med dåliga arbetsförhållanden och produktion med stor miljöpåverkan gav tillsammans skjuts till närproducerat. Helt i linje även med klimat- och miljödebatt.

M a o har vi i den s.k. västvärlden överkonsumerat under lång tid på bekostnad av både miljö och lågavlönad och fattig arbetskraft, ofta med arbetsvillkor under slavliknande förhållanden.

Trenden pekar tydligt mot lokalproducerat, mindre konsumtion och mer återbruk.

Det ställs också allt högre krav på att det vi ändå måste konsumera är mer hållbart.

Kvalitet före kvantitet. Kvalitet ger större förutsättning för återbruk och hållbarhet över tid.

Konsumentens makt är stor.

/Trendspaning X

Industriella trender

Utmaningar för den svenska industrin finns det många men den har också flera fördelar jämfört med många andra länder. Här är några av dem:

- Hierarkier. Sådana hämmar kreativitet och effektivitet. I Sverige har vi sedan länge svaga hierarkier. Ju större företag desto svårare blir det att montera ner hierarkierna till en mer hanterbar nivå. Fördel Sverige.

Tysk industri har sedan begreppet Industrie 4.0 myntades av EU, sett problem med den tyska traditionella hierarkin. Pga. dem har det varit trögt att få igång kommunikationen med ledningen (på kontoret) och arbetarna (på golvet). En kulturförändring som kan ta tid. Tyskarna är dock systematiska och målinriktade när de väl definierat ett problem och dess orsak. Det går därför nu raskt undan med att bilda team istället för hierarkier. Likaså arbetas det nu med mjuka värden i organisationerna.

- Korta serier. I slutänden dvs. den långa kedjan från råvara till definitiv slutprodukt av precis allt som produceras finns en allt kräsnare konsument. Av tradition har tillverkande företag letat efter långa serier för att "belägga" produktionen med tillverkning. Ofta har beläggningsfokus urholkat lönsamheten i tillverkningen. Nu visar det sig tydligt att tillverkande företag som kan ställa om till korta serier också kan bli mer lönsamma. Det krävs dock mer arbete före produktionen i form av konstruktion, produktionsoptimering, beredning, planering m.m. Den gamla "sanningen" att "folk på kontoret" bara kostar medan "folk på golvet" drar in pengar stämmer inte längre. Snarare tvärtom i takt med teknikutvecklingen.

Anledningen?  Utbud av varor har ökat dramatiskt och konsumenten blir via internet alltmer medveten om vad som kan köpas och till vilket pris. Det fortplantar sig bakåt till produktägarna som måste vidare- eller nyutvecklad produkter för att inte tappa konkurrenskraft. Samt hålla koll på kommande trender. M a o vara nära marknaden för att fånga upp signaler om nya trender.

- Närhet till underleverantörer. Och konsument.

Ingen lär väl ha undgått problemen med globala leverantörskedjor under pandemin. I skrivande stund har nästa problem dykt upp när konflikter och regelrätta krig hindrar varuflöden och inte minst prisbild. Därför flyttar produktionen närmare produktägarna. Nästa steg blir att flytta produktionen närmare konsumenterna. Där är vi inte än men när additiv tillverkning slår igenom på allvar kan detta bli verklighet. Produktion av ex.vis mat och dryck är redan där men infrastrukturen inom logistik, dagligvaruhandel, diverse oligopol och monopol m.m. har inte / kan inte / vill inte ställa om.

- Produktägarna efterfrågar alltmer utvecklingsarbete hos sina underleverantörer. 

Att leva på gamla säkra produkter räcker inte. En kontinuerlig vidare- eller nyutveckling måste finnas även hos underleverantörerna. Den som är bra på en viss tillverkningsprocess har också förutsättningarna för att utveckla produkterna som produceras. Utvecklingskostnader svåra att kortsiktigt räkna hem, något som ekonomerna inte gillar men som blir alltmer nödvändiga. Den traditionella legotillverkaren måste m a o bli mer progressiv och proaktiv. De som varit det under många år har dessutom mött motstånd hos sina kunder som inte velat ha förändringar så problemet har legat både hos leverantör och kund. Dags att tänka om. Vad är kundens problem eller snarare vad är kundens kunds problem... eller ännu fler steg i problemanalysen krävs allt mer.

- Digitalisering. Av materialflöde OCH informationsflöde

Ett uttjatat begrepp men inom industrin begränsas ofta denna till automatisering och robotisering. I varje industriell verksamhet finns flöden av två saker; material och information. MAterialflödet ligger nära produktionschefens verklighet. Robotisering och automatiserade linjer är ofta välutvecklade även om det finns mycket mer att göra i takt med att tekniken utvecklas allt snabbare; ex.vis Cobots, IoT m.m.

Det som glöms bort är informationsflödet. Svåranvända affärssystem (IT-branschens dinosaurier) når sällan utanför ekonomiavdelningen. Även om funktionaliteten finns för produktionsstyrning m.m. så lider systemen av gammaldags teknik och användargränssnitt. Likaså har kunskapen hos systemleverantörerna ofta tyngdpunkt inom ekonomisk redovisning.

För att styra produktion utifrån ett kommunikationsperspektiv löses detta därför med papperslappar, spring och tusen frågor. Resultatet när detta klickar blir det kassation, överproduktion, reklamationer, förseningar. Ingen robotcell i världen kan kompensera detta.

Informationssystemen är historiskt designade utifrån arbete på "kontor". Här finns därför oftast ett kulturellt och kunskapsmässigt glapp mellan dessa och industriell verksamhet. 

Sverige har som sagt goda förutsättningar att lösa de problem och utmaningar som finns. Det finns framförallt flera vinnare framöver:

• Mindre företag som levererar utvecklingstjänster till industrin.
• Mindre producerande företag som är innovativa, progressiva, kundnära, entreprenörsdrivna.
• IT-företag som bygger upp kunskap kring industriell produktion och logistik.
• Alla som har förmågan att lyssna på kunden, kundens kund, kundens kunds kund....

Albert Einstein lär en gång ha sagt:

"Den renaste formen av vansinne, är den att hålla fast vid det gamla och samtidigt hoppas att det ändrar sig."

/Trendspaning X