En eventuell Brexit skulle ge EU en rejäl lågkonjunktur och ett börsras enligt de allra flesta proffsanalytikerna. Likaså skulle en eventuell Trump-seger i USAs presidentval ge samma effekt, både på kort och lång sikt. Alla de analyserna kom dock på skam. Likaså lyckades inte opinionsmätningsinstituten tillnärmelsevis pricka in de faktiska resultaten i de båda valen.Den ekonomiska krisen i EU har som synes inte inträffat. Ännu. Särskilt inte i brinnande högkonjunktur. Det förutspådda börsraset, blev istället en rejäl uppgång på börsen, inte bara i USA.
Nu rankas USA och Kina som starka ekonomier framöver, vilket gör att det ser ljust ut för konjunkturen de närmaste åren. Enligt samma analytiker som spådde helt fel i april och i november.
Den som är road av att se hur fel analytiker ofta har, kan alltid Googla fram diverse artiklar från veckorna före Brexit och Trump. När drevet går i media gäller det att undvika att dras med i det. Räkna också med att drevet befolkas av många som har någon form av politisk agenda. Eller annat egenintresse att försvara, alltifrån ekonomisk till åsikts- och/eller prestigemässig sådan.
Taktiken är istället att ta ett steg tillbaka, iaktta så objektivt som möjligt och framförallt ifrågasätta när det råder stark konsensus inför kommande skeenden, oavsett om det är bekväma eller obekväma sanningar. Den som har någon form av politisk agenda, är beroende av någonting på något sätt eller har ett åsiktsstyrt önsketänkande (dvs. de flesta), blir lätt blind inför skeenden som egentligen var lätta att förutse.
Klyftan mellan å ena sidan samhällets "styrande elit" (politikerna) samt de opinionsbildande aktörerna (media) och å andra sidan "folket" (resten) har ökat under många år med politikerförakt som första tecken och nu de senaste årens ökade misstro mot sk. "etablerad" media (företrädesvis rikspress och public service).
Nästa klyfta som tenderar att öka är den mellan näringslivet och det politiskt styrda samhället. Italien har länge haft den klyftan där politik (oftast kaotisk sådan) varit en sak och näringslivet en helt annan i många avseenden.
Företagen måste, för att överleva, hela tiden finna "work arounds" när politiken hindrar eller underlåter att följa med i utvecklingen. I Sverige är den starka ökningen av bemanningsföretagen ett tydligt tecken på detta. Den tendensen ger lätt ett A- resp. B-lag på arbetsplatserna. Inte riktigt vad den cementerade svenska modellen på arbetsmarknaden syftade till. En elefant i rummet som ingen just nu vill diskutera.
Globaliseringen och infrastrukturen för information och leverans av tjänster och kunskap (läs internet) gör också att nationalstatens dvs. det offentliga samhällets betydelse för företagen minskar i allt snabbare takt.
/Trendspaning X
Inlägg
