När stannar urbaniseringen av?

Vedertagna sanningar där alla är överens kan vara tecken på att det snart kommer en anti-trend. Under flera år har vi sett en ökad urbanisering. Många experter menar att den trenden fortsätter under överskådlig tid. Varning! Då är det dags att se på när antitrenden kommer.
När snarare än om.

Att landsbygden får en renässans när storstäderna drabbas av kommunikationsmässig infarkt. I Kina ser vi redan effekten av de enorma miljöproblem som den snabba urbaniseringen skapat.

Fortsatt urbanisering kräver också allt dyrare satsningar på infrastruktur. Höghastighetståg mellan storstäderna, tunnelbyggen under städerna för att få bort innerstadstrafiken, komplicerade system för vägtullar....

Ett exempel är Slussen i Stockholm som är allt annat än en enkel historia.
http://www.dn.se/sthlm/nya-slussen-kan-hamna-i-hogsta-domstolen/

Ett annat exempel är Förbifart Stockholm som debatterats i årtionden.
http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/luften-i-forbifart-stockholm-kan-doda-20-bilister-varje-ar/

Stora infrastrukturprojekt leder till politiskt debatt och långbänk. Lägg till detta den svenska Plan- och byggnadslagen som gör det svårt att få igenom större projekt pga. överklaganden. Det behöver i och för sig inte kineserna bry sig om, det kan väl vara "fördelen" med en diktatur.

Bostadspriserna rusar i höjden i storstäderna vilket kräver högre löner vilket ger ett högre kostnadsläge vilket ger sämre konkurrenskraft...

Allt detta i en tid då det blir allt enklare att jobba på distans. Och i en tid där det dessutom krävs distansarbete eftersom den globala marknaden kräver det. Med andra ord var vi än kommer att bo och arbeta i framtiden så kommer vi inte att befinna oss i något slags centrum eftersom de vi jobbar tillsammans med är utspridda över en stor del av jordklotet. På en sfärisk kropps yta finns, som vi borde veta, inget centrum.

Då återstår att välja att bo där man trivs bäst pga. helt andra kriterier. Men landsbygden och de mindre orterna måste börja anstränga sig om de ska vara ett alternativ till en storstad.
http://www.dn.se/insidan/vi-vill-bo-dar-det-ar-roligt/

/Trendspaning X

Proffstyckareliten....kan trender starta inifrån?

Ett annat ord för trendspaning är omvärldsbevakning. Det ordet exkluderar dock en viktig ingrediens. Det är inte alltid som trender startar i världen utanför vår egen lilla värld. Lika ofta kan den starta inne i den.

Plötsligt en dag kommer vi på oss själva. Hur vi i den egna gruppen beter oss och hur vi hamnat i en gruppkulturell fålla.

Två citat som påvisar något liknande:

"Man blir översköljd av andras åsikter. Och jag blev väldigt trött på att överskölja andra med min."
Författaren Karolina Ramqvist i tidskriften Vi läser.

"Jag är extremt trött på debattörer som har en åsikt om allt."
Nöjesguidens tidigare chefredaktör Margret Atladottir i Dagens Media.

Vad de båda pekar på är den relativt snäva kader av krönikörer och debattörer som får utrymme i Sveriges begränsade medialandskap. Eftersom det är en liten skara koncentrerad till Sveriges = Stockholms mediabransch blir både genomslagskraft och snävhet i debatten ett faktum. De etablerade krönikörerna och de mer kända bloggarna såsom Anna Ardin, Katrin Kielos, Katarina Wennstam, Jan Gradvall med flera får stort genomslag och kan därmed både skapa och styra debatten. Och åsikter. De kan sätta agendan och därmed även gränserna i svenskt debattklimat.

Med 9 miljoner invånare har Sverige en internationellt sett mycket liten mediabransch med få aktörer. Bra för trendspaning eftersom det är lätt att finna både trender och (framförallt) kommande antitrender. Kanske inte så bra för en mer dynamisk och mångfacetterad debatt och därmed demokrati. Många debattämnen som blåses upp i Sverige är i praktiken förhållandevis små och icke existerande i andra länder i vår närhet, men så länge de är politiskt korrekta och understöds av flera aktörer får de stort utrymme.

Politikerna kunde förr i tiden sätta debattagendan, dvs. när kanalerna var ännu färre ; etablerad politiskt styrd press och public service. Idag kan bloggare och en alltmer partipolitiskt bunden press styra desto mer.
Bra för demokratin men vi har ändå, som det här inlägget vill påvisa, en bit kvar i Sverige.

Nu har i alla fall två personer som sitter "mitt i smeten" uppmärksammat det hela och reagerat. Kanske har debattörernas, recensenternas, "proffstyckarelitens" (om man nu ska använda detta mer kritiska uttryck) lyssnare och läsare redan tröttnat. Gränsen mellan en styrd debatt och offentliga pekpinnar är hårfin vilket så småningom får läsarna och lyssnarna att tröttna.

/Trendspaning X