Trender inför 2015

Konsumtion
Färre prylar men dyrare och högre kvalitet.
Mer mat och dryck, mindre prylar.
Ekologiskt och närproducerat får ett kommersiellt genombrott. Genuint, historia, kvalitet, personligt, hantverk, känsla, relation, lokalt.  Konsumenttrycket ökar för hållbarhet och miljö. Alternativa distributionskanaler utvecklas, bl.a. drivet av e-handeln men även för fysiska försäljningsställen. Dagligvaru-oligopolet bryts långsamt, inte minst pga. Lidl och Netto som blir alltmer framgångsrika och ses nu som ett kvalitativt alternativt med ekologiska och svenskproducerade varor. Dagligvaruhandel resp. detaljhandeln ligger i bakvatten medan de små entreprenörsdrivna företagen får allt bättre förutsättningar.

Arbetsmarknad
Trenden med färre fasta anställningar och fler visstidsanställningar fortsätter. UtLASningen fortsätter. Särskilt inom offentligheten. Bemanningsföretagen ökar. B-lagen på arbetsplatserna ökar pga det. Allt tuffare för ungdomar att få jobb. Instegsåldern på arbetsmarknaden fortsätter öka.
Problemet ligger långt ner på den politiska agendan. En stark påtryckningspart saknas (jmf med PRO).
De unga kommer inte in i det sk. trygghetssystemet, även andra svaga grupper, handikappade, fd långtidssjukskrivna hamnar utanför.
Allt senare insteg i arbetsliv och vuxenliv gör också att konsumtionskraften minskar i samma takt vilket leder till sämre tillväxt . En allt mindre elitistisk skara i systemet bär upp arbetsmarknaden där trycket på prestation ökar succesivt.

Entreprenörskap och företagande
Positivt är att entreprenörskapet ökar pga ovanstående. Entreprenörskap är en grundläggande överlevnadssstrategi. De unga generationerna ser inte längre en fast anställning som en rimlig möjlighet. Trots genomsnittligt allt högre utbildningsnivåer. Kombinerat med att de unga generationerna växt upp i valfrihet gör att de också gärna väljer andra former än de traditionella anställningsformerna, ex.vis eget företagande eller att flytta utomlands där det finns bättre förutsättningar. Även om det fanns fasta jobb skulle det kanske ändå bli andra val.
Lärlingssystem lyser också med sin frånvaro i Sverige. De svaga i de unga generationerna offras medan de starka alltid klarar sig och faktiskt finner fler möjligheter än vad det svenska folkhemmet hade att erbjuda.
Toppkrafterna tar en annan väg ut på marknaden än in i etablerade företag och därmed sker på sikt en strukturomvandling i näringslivet. Små företag tar mark från de stora som inte har tillräcklig flexibilitet och en åldrande ledning (eller snarare fat-and-happy) utan förmåga eller vilja till nytänk.
Produktlivscyklerna kortas ner alltmer pg.a. överutbud och därmed allt kräsnare konsumenter, vilket kräver alltmer flexibla företag. Instegströskeln på marknaden för ett nytt företag blir allt lägre pga internet, snabb teknikutveckling och därmed allt billigare teknik.

Marknad & Sälj
Framgångsrik marknadsföring och försäljning blir allt viktigare. Det räcker inte långt med bra produkter eller tjänster. Överutbud och hård konkurrens ger allt högre genomsnittlig kvalitet på produkter och tjänster. Låg kvalitet till låga priser eller hög kvalitet till höga priser är inte alternativen.
Outlet-trenden bidrar till låga priser på hög kvalitet eller åtminstone välkända varumärken.
Marknadsföring och försäljning avgör "rejset" på marknaden, inte produktegenskaper.
Marknadsföringen flyttar alltmer till digitala media och där halkar etablerade företag efter. Nya företag startas av unga generationer som växt upp med internet. De kan börja på ruta noll och utmana med helt andra affärsmodeller. Eftersom de unga inte bjuds in i de gamla företagen finns inte heller alternativet att bidra med utveckling av dem. De nya tar över på en marknad som alltmer befolkas av unga eftersom de gamla rent naturligt dör undan successivt (paradigmskiften drivs ofta av generationsväxlingar).
Försäljning blir också alltmer relationsbaserad. Att använda de gamla säljtricksen går inte, det har telefonsäljarna sett till. Det gäller istället att bygga relationer, befinna sig i rätt nätverk, att befinna sig på rätt ställe vid rätt tillfälle, just när kunden kommer på att han/hon behöver ha tjänsten eller produkten. Sluta sälja och istället bli köpbar. De byråkratiska inköparnas makt minskar. Allt lättare att nå nya kundgrupper utan höga kostnader, ofta helt gratis. Traditionell reklam minskar drastiskt, trolgen rena reklambyråslakten under 2015. Likaså inom de gamla mediakanalerna, framförallt TV, och då främst den reklamfinansierade. Men först när reklamköparna inser att utfallet inte är effektivt.

Ledarskap
De unga generationernas sociala kompetens är avsevärt högre än de äldre generationerna bl.a. eftersom de diskuterat värdegrundfrågor redan i 6-årsgruppen. Psykologi har stått på schemat redan i högstadiet. Dokusåpor, amerikanska sit-coms med övertydliga stereotyper samt en barndom med Dr Phil på TV har också satt sina spår i medvetenheten om mänskliga beteenden.
De gamla ledarskapsstilarna i mer primitiva former går helt enkelt inte hem längre. Den auktoritära chefen lyssnar ingen på men får istället snabbt sin diagnos ställd av en 25 år yngre "underlydande". Något som den 25 år yngre "underlydande" inte alls anser sig vara (dvs underlydande).

Tid och fritid
Livspusslets tid är räknad. Det började med 5 kg:s kalendrar på 80-talet då det var status att ha den helt fullbokad. Att vara eftertraktad och behövd var status. De negativa effekterna av detta kom ett antal år senare, utbrändhetstrenden (en trend även om de som drabbades faktiskt blev allvarligt sjuka). En ny trend på väg är att det motsatta blir status. Att ha kontroll på sin tid och inte låta sig styras. Det finns alltid tid, redan i eftermiddag. Den som vill vara konkurrenskraftig måste vara flexibel. Den som har en ledig tid i sin kalender först om tre veckor är inte flexibel.
När "alla" har varit i Thailand på semester blir det status att INTE åka utomlands (hänger också ihop med hållbarhetstrenden) och istället semestra  hemma. Slow food, ekologisk närproducerad mat, yoga, spa, hälso- och motionstrenden hänger ihop med den trenden. En börs-VD med självaktning (och med ambition att få ett personligt reportage i Dagens Industri) ska ha varit utbränd men ska nu springa New York Marathon för tredje gången. Dessutom gjort klassikern. En kombination av hård cross-fit-träning och avslappnande yoga-pass och annan mental träning, med fördel också en personlig coach.

Politik
Regeringskrisen kommer att leda in Sverige i ett politiskt vakuum åtminstone under det närmaste halvåret. Lägger man till tiden för valrörelsen så kommer den proaktiva politiken dvs reella beslut i riksdagen att gå på sparlåga sammanlagt i över ett år.
Beslut som borde tas kommer inte till stånd. Även om man nu lanserat en slags konsensuspolitik kommer det ändå att ta lång tid eller kanske i värsta fall lägga en våt filt över realpolitiken.
Politiken blir alltmer en bransch som man kan göra karriär i. Därför blir makt och position viktig och därmed uppstår ett kollegialt tryck i branschen som eliminerar ideologiska ambitioner.
Politikerföraktet ökar liksom vänskapskorruptionen, inte minst på kommunal nivå bl.a. då det drar till sig andra typer av människor än de som har en ideologisk bas att utgå ifrån.
Alltmer work-arounds ute i verkligheten kommer därför att utvecklas för att få samhället att fungera. Konsekvensen blir att benägenheten till civil olydnad ökar, liksom egna initiativ för att lösa det praktiska vardagliga.
Allmänheten inser m a o att det inte går att lita på politiken som sådan, oavsett politisk åsikt. Det leder till ökade initiativ utanför offentligheten eftersom vi alltmer måste förlita oss till varandra för att få ett fungerande samhälle. Mer välgörenhet, ideellt arbete, frivilligorganisationer m.m.
Vi inser alltmer att en nation, även den svenska, fungerar trots politikerna och tack vare befolkningen.

/Trendspaning X

Reklambyråerna fortsätter tillbakagång

Väl etablerade branscher har oftast svårt att hantera stora förändringar på sin marknad. Reklambyråerna är inget undantag. De har stått för kretivitet och nyskapande men när det gäller den egna affärsmodellen är det desto mer konservativt. Branschen har under många år visat hög lönsamhet även om det skiljt mellan de högst upp på pinnen jämfört med de längst ner, dvs hierarkin; vilka som varit högst rankade (av sin egen bransch).

Att Mercedes efter en upphandlingsomgång av reklambyråer valde att istället starta en egen blev en skräll för den tyska reklambranschen. Ett tecken på att något håller på att hända och att kunderna tröttnat på en alltför statisk bransch.

En av världens större reklamköpare, Mercedes, sparkade nyligen ut sin kontrakterade reklambyrå. Efter en upphandlingsomgång konstaterade Mercedes att ingen av de byråer som kommit med förslag höll måttet. Stor vikt lades vid en alltmer digital marknadsföring och de kraven lyckades ingen matcha. För att förstå vad ledningen vill få ut menar Mercedes att det måste det finnas en starkare koppling mellan produktutveckling, försäljning och marknadsföring. De startar därför en egen kommunikationsbyrå för att, som man säger, kunna ta nästa steg beträffande produkternas framtoning.

Nutidens digitalisering där tryckt media blivit alltmer betydelselös (även om det kan skönjas en renässans i vissa segment) för marknadsföring och verktygen för grafisk design i var mans hand, skördar även i de mindre sammanhangen obönhörligt sina offer i branschen. Att många inte riktigt lyckats ta klivet in i nya förutsättningar beror inte bara på teknikutvecklingen utan lika mycket på de statiska affärsmodellerna i branschen.

Några orsaker:

1. Stor del av intäkterna har kommit från förmedling av trycktjänster. Påslag på faktiskt tryckkostnad från tryckeriet med en faktor 10 har gett goda marginaler i varje projekt. Med den transparens som finns idag på nätet kan vem som helst se vad en trycksak egentlogen ska kosta. Eftersom trycksaker gett bra vinst (förutom det egna arbetet) har det funnits en vilja att fortfarande hålla fast vid att varje kund ska ha tryckt media. Vilket kunderna numera är ointresserade av.

2. Förfrågan om en grafisk layout kan numera läggas ut på sajter där designers över hela världen kan komma med förslag. Den som gillas bäst får jobbet. Det ger naturligtvis en oerhörd prispress på en global marknad.

4. Att kunna välja och vraka mellan olika designförslag ger också kunden fördelar jmf med tidigare när byrån bara gav ett (1) "förslag". Det var det som gällde pga ett antal argument. Det ansågs inte ens fint att låta kunden välja eftersom byrån visste bättre.

5. Att i och med det förhållningssättet inte lyssna på kunden ger förr eller senare en negativ effekt. Särskilt när valmöjligheterna ökat drastiskt.

6. Digitalt material kan kopieras och förändras av vem som helst vilket gör det allt svårare med merförsäljning. Otrogna kunder som kopierar hejdlöst eller våldför sig på digitalt material urholkar naturligtvis lönsamheten i branschen. Med kraftfulla gratisverktyg på nätet åtminstone tror många sig kunna fixa det hela själv till ingen kostnad alls, mer än den egna tiden.

7. Livslängden på digital media är ljusår kortare än tryckt media. Att då betala dyrt för något med kort livslängd intresserar inte kunden. Vilket också leder till prispress.

8. Originalarna som satt med gnuggisar på 80-talet utförde ett hantverk som krävde skicklighet och erfarenhet. Idag är det enklare att digitalt åstadkomma åtminstone en hyfsad grafisk design även för en amatör. Naturligtvis fortfarande enormt stor skillnad mellan proffs och amatör men det finns alltid kunder som nöjer sig med det som är medelmåttigt. Beror alldeles på kundens fokus och plånboken.

Alltså ytterligare en bransch som inte i tid upptäckt paradigmskiften i sin omvärld men som framförallt inte vårdat sina kunder och utvecklat sin affärsmodell. En bransch som kallar "kund" för "konto". Och vad gör man från ett konto?

/Trendspaning X

Paradigmskifte i politiken?

Termen paradigmskifte infördes av forskaren Thomas Kuhn 1962. Framförallt för att beskriva skeendet när vedertagna teorier inom forskning började ifrågasattes eller motbevisas.

Definitionen på Paradigmskifte enligt Wikipedia:

Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:

1 Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som forskarsamhället själv inte är direkt medvetet om. Forskning som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalvetenskap, och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.

2 Det föreligger anomalier, som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess "sanning" är överordnad vad som motsäger den. 

3 Forskningen kommer till en kris där anomalin måste förklaras. 

4 Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör. 

5 Forskningen kommer till en förvetenskaplig fas, där det nya paradigmet fastställs.

Därefter kommer en ny fas av normalvetenskap inom det nya paradigmet.

Om vi nu ändrar några uttryck i samma text för att få en jämförelse på politik (främst svensk sådan men även i övriga EU):

Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:

1 Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som politikersamhället själv inte är direkt medvetet om. Tankemönster som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalpolitik (politiskt korrekta tankemönster), och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.

Ett sammanbitet gäng som kanske inte riktigt förstår 

vad de är mitt uppe i. Att se paradigmskiften i sin värld inifrån

 är m a o svårt.

2 Det föreligger anomalier som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess "sanning" är överordnad vad som motsäger den.

3 Politiken kommer till en kris där anomalin måste förklaras.

4 Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör.

5 Politiken kommer till en förpolitisk fas, där det nya paradigmet fastställs.

Därefter kommer en ny fas av normalpolitik inom det nya paradigmet.

Att det svenska politiska läget är och varit oroligt är väl ingen överdrift. För en trendspanare ter sig de flesta utspel och uttalanden som tydliga signaler på ett paradigmskifte. Allmänheten är numera van att ha valmöjligheter på helt andra premisser än dagens politik ger. I alla de enskilda etablerade partierna finns det åsikter som väljarna både ställer upp på eller inte ställer upp på. Vi är vana att kunna välja varje ingrediens i menyn. Inte bara Happy Meal.

Detta kombinerat med en retorik partierna emellan som hör till det förgångna. Pajkastning och floskler istället för sakfrågor, vårdslös hantering av statistik och fakta för att gynna sina egna syften… osv osv. Inte OK idag när allmänheten har möjligheten att granska och diskutera allt som sägs via bloggosfären och i sociala medier.

Dessutom alltfler tillkomna generationer som sedan grundskolan lärt sig att ifrågasätta, dra egna slutsatser och kritiskt granska det mesta. Hade det blivit nyval hade 50 000 nya väljare tillkommit och frågan är hur dessa skulle ha röstat? Allt för stor risk för de etablerade partierna gjorde säkerligen att de undvek nyval till varje pris. 

Allt sammantaget: tydliga tecken på paradigmskifte. Vart tar då politiken vägen? Enligt teorin ovan så är vi inte där än för att kunna skönja vartåt det bär. Mitt i paradigmskiftet kan vi inte se det dvs. någonstans i fas 3 till 4 enligt ovan.

/Trendspaning X

e-handeln utmanar matvaru-oligopolet

Att vi har ett oligopol inom dagligvaruhandeln i Sverige har gjort att kvalitet och (framförallt) ekologisk mat fått stå tillbaka under många år. Ett oligopol som bestått av Coop, Axfood (Willys och Hemköp) samt ICA.

Jonas Kjellberg, Gourmetdirekt,
utmanar dagligvarubranschen

I övriga Europa, bl.a. Tyskland, Italien och Frankrike har utvecklingen kommit mycket längre vad gäller bl.a. ekologisk mat och tillgängligheten för närproducerad mat. När tyska Lidl kom in i Sverige blev det högljudda protester och en intensiv lobbyverksamhet tog fart. Lidl är med tyska mått mätt en lågkvalitativ kedja. I Sverige utmanar de sina konkurrenter med kvalitet. Allting är med andra ord relativt. De har dessutom alltmer både ekologisk och svensk mat i sitt sortiment. Det öppnar också upp möjligheter för de lite mindre matproducenterna då det finns en alternativ kund utanför oligopolet. Lidl har int eheller strategin at tha fullsortiment året om utan överraskar sina kunder med säsongsvaror. Vilket är regel nere i Europa.

Oligopolet har haft makten över försäljningen, dvs butikerna men även distributionen till försäljningsställena. Nu utmanas båda dessa maktpositioner även av e-handeln.
Linas matkasse och Bra Mat Hemma är två aktörer som utmanar med direktleveranser hem till dörren.

Ytterligare en spelare dyker nu upp: Gourmetdirekt. Deras idé är att distribuera direkt från bonden till konsumenten dvs kapa bort onödiga och fördyrande mellanhänder.

Gourmetdirekt: natmat-direkt-fran-bonde-till-kund/

Små oberoende distributionsföretag ser också sin chans i den förändring som nu sker.
Det handlar alltså om ett glapp mellan vad konsumenten vill ha och vad utbudet är. I ett sådant glapp finns det alltid affärsmöjligheter. De stora aktörerna är dock ofta alltför trögrörliga för att fånga upp de möjligheterna.

/Trendspaning X

Kaos leder till bättre tider

Det svenska debaklet i riksdagen lär väl inte ha undgått någon. Analyserna i media är många. Och hur kan detta hända i trygga och stabila Sverige? Här kommer ytterligare en analys, som mer siktar framåt. Vad kan de lite mer långsiktiga konsevenserna bli? Bortsett från de politiska.

Out-of-date och inget att förlita sig på längre.

Men först, varför hände det? Trendspanarnas favoritteori om paradigmskifte kan enkelt appliceras på det hela. Ett paradigmskifte sker när de gamla sanningarna, praxis, kutym m.m. ifrågasätts av allt fler. De som är inne i politiken har betett sig likartat i decennier. Den traditionella politiska retoriken ex.vis, som upplevs som pajkastning, verkar väljarna ha tröttnat på.
När någonting är mitt uppe i ett paradigmskifte uppstår oro, spänningar och ibland kaotiska skeenden. De gamla strukturerna håller på att brytas ner samtidigt som nya strukturer inte är synliga eller åtminstone otydliga. Den beskrivningen kan alltså ganska lätt appliceras på dagens politiska läge.

Vi får räkna med ett långdraget politiskt vakuum. Egentligen började det redan tidigare i år, i samband med valrörelsen. Sedan dess och fram till tidigast våren 2015 kommer vi inte att se en särskilt proaktiv politisk styrning av Sverige. Dvs. ett helt år!
Vad kan konsekvenserna tänkas bli och vilka trender drivs på av situationen?

1. Politiken upplevs inte längre trygg och stabil. Första reaktionen är naturligtvis oro eller indignation. Nästa reaktion kan bli att "vi får väl ta tag i saker själva eftersom det inte tas några beslut i riksdagen". Det sk "Tjänstemannapartiet" i kommuner och annan offentlig verksamhet står inför praktiska problem i vardagen och förr eller senare måste de agera för att ha en fungerande verksamhet. Det finns helt enkelt inga beslut uppifrån att vänta på.

2. En ökad grad av civil olydnad. Respekten för att regeringen tar ett ansvar och leder oss på rätt väg har natuligtvis fått sig en törn. Politikerföraktet är definitivt inte något nytt i Sverige men nu visar sig svagheterna desto mer vilket ytterligare underblåser föraktet. Och den som svenskarna litade mest på, Anders Borg, oavsett politisk åsikt, är ju helt borta ur politiken.

3. Det ger också vilja och utrymme för fler frivilliga insatser, mer välgörenhet och mer idealism. Nu tar inte politiken hand om oss som de gjorde i folkhemmet Sverige och då får de ideella krafterna ta tag i det som behövs för ett fungerande samhälle. Av rent medmänskliga skäl. Trenden finns redan men den förstärks troligen i och med att förtroendet för trygghetssystem och politik sviktar.

4. När katten är borta då dansar råttorna på bordet är väl en sammanfattnig av ovanstående. Både goda och onda krafter kan naturligtvis dyka upp i situationen men människan är i grunden god så det lär bli en majoritet av goda initiativ. Grupptryck är en stark kraft.

5. För de unga generationerna är situationen inte ett problem. Eller rättare sagt det ökar inte problemen, de har dem redan. De har inte växt upp i den gamla tydliga vänster-höger-debatten utan har helt andra synsätt. De är dessutom mer eller mindre utestängda från vuxenvärlden med en fortsatt hög ungdomsarbetslöshet, bristande lärlingssystem, ut-LASning, tim- och visstidsanställningar m.m.
När instegsåldern på arbetsmarknaden är uppe i 29 år finns det uppenbart ett systemfel. Frågor som rör de unga finns dock inte på den politiska agendan. De unga har ju inte något motsvarande PRO som kan bedriva stark lobbying.

6. På sikt leder nr 5 till en avtagande ekonomisk tillväxt då en allt större befolkningsgrupp står utanför bostadsmarknad, konsumtionsmarknad och arbetsmarknad. Dessutom, för att späda på det hela, en befolkning som blir allt friskare upp i åldrarna och vill eller måste arbeta längre än till 65 år. Men de unga är kreativa och har energi så de kommer att lösa sin situation på sina alldeles egna och säkert unika sätt. Trots att de inte anses vara särskilt bra i matematik. Och trots politiken.

7. Så därför... på lite längre sikt får vi en höjd konkurrenskraft i Sverige. Fler unga vill bli entreprenörer och det har vi brist på. Entreprenörskap är en överlevnadssstrategi som kvävdes i det trygga folkhemmet Sverige. Det lider vi av idag med alltför få små och (särskilt) medelstora företag, men de unga kommer nu starkt som egna företagare. Dels eftersom det inte finns något alternativ men desto mer för att de vill ha valfrihet, styra sitt liv, förverkliga sin dröm, möjlighet att göra sin röst hörd, ifrågasätta osv. Sådant de lärt sig sedan 6-årsgruppen.

Det finns m a o alltid hopp och alltid lösningar på problem. Ur kaos kommer förändring och nya idéer som leder oss framåt. Vi kan kanske se fram emot en lite mer sydeuropeisk tid i Sverige. Liksom i Italien borde det dagliga Sverige kunna fungera trots politiken och tack vare medborgarna.

/Trendspaning X

Fotomodell eller inte?

Smart kille

Stiftelsen för Strategisk Forskning har publicerat en studie om vilka yrken som kommer att automatiseras i framtiden och därmed försvinner.
Här är listan:

Fotomodell
Kassapersonal
Försäljare
Redovisningskonsult
Maskinoperatör och montör
Biblioteksassistent
Medhjälpare inom jordbruk
Torg- och marknadsförsäljare

Det är mycket möjligt att de automatiseras om man drar ut en linjär utvecklingskurva för den tekniska utvecklingen. Men det är långt ifrån säkert. All utveckling är allt annat än linjär. Det ligger i själva evolutionens grundläggande mekanismer.

Professor Kalkyl (Tintin-böckerna) går ju omkring med en pendel av någon anledning. En naturlag som är relevant även inom trender är att om pendeln slår starkt åt ena hållet pga en yttre kraft (ex.vis någon form av teknik) pendlar den snart tillbaka med nästan lika stor kraft.

Ta Fotomodells-exemplet. Anledningen till att det yrket står på listan är att man numera kan ta en bild på vilken person som helst och fixa till den i Photoshop. Eller låta animera bilden digitalt. Om nu trenden fortsätter där vi vill ha allt mer perfekta kroppar och utseenden. Pendeln kanske slår tillbaka där vi vill ha personliga modeller med diverse skavanker och unika anletsdrag. Det perfekta kanske blir hopplöst ute? Vi kanske vill ha "äkta vara" inte fejkade bilder?
Så kan vi beta av listan ovan och känna oss motsträviga och obenägna till att tänka nytt. Eller om det är tvärtom kanske?

/Trendspaning X

Kvartalsekonomin ingen framgångsfaktor

De medelstora ägarledda företagens andel av
arbetstillfällen i Tyskland (orange färg).
Under den streckade linjen andelen företag över 500 anställda. 

I den förra lågkonjunkturen, (när det nu var, de blir allt tätare men kortare) kunde vi se två olika sätt att hantera den hos två produktmässigt likartade företag. Volvo gjorde som vanligt; permitterade personalen. Scania gjorde det annorlunda, de permitterade ingen utan drog igång interna utbildningsprogram. Förbättringsprogrammen hade de redan eftersom de arbetar aktivt med LEAN Production. Konsekvensen av de två olika strategierna blev tydliga när konjunkturen vände uppåt igen. Scania kunde öka produktionen omgående eftersom alla medarbetare redan fanns på plats. Volvo hade en längre startsträcka eftersom flera av dem som permitterats hade skaffat nya jobb. I en tid då konjunktursvängningarna var relativt långsamma och sträckte sig över år var det inga problem. Det var oftast en nödvändighet eftersom uthålligheten i ett företag inte är obegränsad. I dagens avsevärt mer volatila ekonomi blir det däremot fel strategi. Det gäller att snabbt ställa om i både upp och nedgång.

En god uthållighetsgrad blir en framgångsfaktor. En flexibel organisation med kompetenta medarbetare en annan.

Det tyska näringslivet är ett av världens mest stabila. De stora företagen i Tyskland står faktiskt för en mindre del av det totala antalet anställda. Det är istället sk. "Mittelstand", dvs. medelstora företag som står för merparten av sysselsättningen. Ett typiskt "Mittelstand" är ägarlett eller ett familjeföretag och inte börsnoterat. Företagen är alltså inte offer för kvartalsekonomin. De som har några år på nacken har samlat i ladorna och har därför lång uthållighet (tvärtemot vad finansbranschen anser vara bra).

Deras anställda ses mer som familjemedlemmar än en faktor att reglera kostnadsmassan med. I konjunktursvackor gör alltså den absoluta merparten av Tysklands företag precis som Scania. Det ger naturligtvis en avsevärt stabilare samhällsekonomi.

För ett par lågkonjunkturer sedan gick Böhler- Uddeholm i Hagfors i bräschen för en liknande metod genom att lokalt komma överens om lägre lön för alla anställda för att rida ut krisen. Istället för att säga upp personal. Det var inledningsvis starka protester från facken centralt, men de fick ge med sig då de lokala fackliga företrädarna stod på sig. Det här förfaringssättet blev snabbt anammat och accepterat i mängder av andra företag.

Sedan kan man fundera på varför ett företag åker upp och ner i takt med konjunkturerna. Företag med aktiv marknadsföring och försäljning samt förutseende produkt- och/eller tjänsteutveckling hamnar oftast inte lika djupt i vågdalarna. Men det är en annan fråga.

/Trendspaning X

Trender drivs inte av majoriteten

Att en trend är synlig först när en majoritet står bakom den eller anammar den, stämmer inte. Trenden är synlig långt innan dess. Den kanske til och med avtar eller försvinner långt innan någon slags majoritet eller konsensus infinner sig. De som forskar inom ämnena framtidsforsking och trender pratar ofta om en sk. "tipping point". Hur stor är den kritiska massan av människor som gör att en företeelse faktiskt blir en trend. Grovt räknat handlar det ofta om en tipping point på ca. 10%, ibland mindre.

"Early adopters" är ett annat begrepp i sammanhanget. Personer som tidigt anammar nyheter och trender vare sig det gäller konsumtion, livsstil eller åsikter. Trendkänslighet är en talang hos dem.

Vill man gå ett steg till in i framtiden är "Early rejectors" ännu mer intressanta. Personer som börjar överge en trend på ett tidigt stadium. Kanske redan innan den börjar bli särskilt tydlig. Den som verkligen vill ligga med i tiden kan inte haka på trender som redan är ett faktum. Att vara en symbol för en trend som gemene man hakat på är ju inte så coolt. Det gäller istället att vara steget före. 

Kan kallas för snobberi eller liknande men ju "coolare" vi vill uppfattas, desto tidigare i trenderna, upp eller ner, vill vi visa att vi är. Risken är dock att vi uppfattas som udda. Om det nu är en risk.

Den som följt den svenska valrörelsen kan säkert urskilja att det trendigaste för bara ett knappt år sedan syntes på Södermalm. Att vara på Södermalm boende med hipsterlivsstil arbetande i mediabranschen är inte det coolaste längre. Fundera ut motsatsen och du kan därmed skaffa dig en coolare livsstil.

/Trendspaning X

Nudging - istället för piska

"Nudging" ett nytt styrmedel för politiken? Termen står för olika sätt att vädja till människors kollektiva ansvarskänsla och medmänsklig omtanke.
Ett lands regering har bl.a. till uppgift att lagstifta. Lagar styr landet som därmed ska värna och skydda likaväl som att förbjuda olämpligt beteende som skadar andra människor eller vållar ekonomisk skada.

Se till att pricka rätt!

Att det inte alltid fungerar är ju välkänt, annars hade all brottslighet varit borta. För de mindre allvarliga brotten mot olika lagar anses det inte ens av allmänheten vara något att bry sig om. Skulle alla brott mot lagar rent teoretiskt alltid leda till bestraffning skulle dessutom rättssystemet snabbt haverera pga överbelastning. Statens förtroenden hos befolkningen urholkas också snabbt vid alltför hårda tillämpningar av lagar som ofta också drivs in absurdum av juridiken.

Nudge, engelsk term som i gamla ordböcker översätts med "att knuffa till med armbågen" blir alltmer ett sätt att åstadkomma ordning och reda i ett samhälle utan förbjudande lagar.

Sverige var tidigt ute med olika kampanjer för att få svensken att bli mer omtänksam och filantropisk. "Håll naturen ren" var en kampanj som pågick i många år och som gjorde att nedskräpningen minskade avsevärt.
Socialstyrelsen ville att vi skulle äta "6-8 brödskivor om dagen". Om det var lobbying från bageribranschen spekuleras det ibland om. "A non-smoking generation" fick många unga att sluta röka.
Den tiden är dock förbi i Sverige. Eller möjligen temporärt nedlagd. Under många år har förbud och lagstiftning dominerat hos politiken. Den som var observant i den sista valrörelsen kunde notera att de flesta partierna kom med utspel om nya lagar och förbud som valfläsk. Att politiker har svårt att se trenderna i samhället är välkänt och är ofta orsaken till att etablerade partier förr eller senare faller. Anledningen till att nudging är otrendigt i Sverige kan kanske hänföras till de nymoralistiska strömningarna som pågått i Sverige i efterdyningarna av det frigjorda 70-talet. Här är det snarare politiska pekpinnar och politisk korrekthet förmedlat av en begränsad mediabransch som är en desto tydligare trend.

Utomlands är däremot trenden den motsatta. Alltfler länder använder "Nudging" som ett mer effektivt styrmedel för att öka välbefinnande och hälsa, spara pengar, skydda gemensamma ekonomiska intressen, miljön osv.
Tyskland som enligt svenska fördomar är ett alltigenom hårdreglerat land (vilket då inte alls stämmer) har anammat "Nudging" i flera fall. Likaså Norge och Nederländerna.
Ett exempel är den holländska WC-flugan som började ritas in i pissoarerna på Shiphol, flygplatsen i Amsterdam. Den fick männen att vilja pricka den med strålen. Detta har lett till avsevärda besparingar i städningen av offentliga toaletter.
Amsterdam hade för flera år sedan stora problem med hundbajs på gatorna. Att trampa i en var mer regel än undantag. Förbud och höjda böter hjälpte inte. Massiv informationskampanj hjälpte inte. Nolltolerans genom att snabbt ta bort allt bajs med särskilt utrustade mopeder som sög upp det hjälpte inte. Till slut försökte man med att vädja till hundägarnas ansvarskänsla och solidaritet med sina medmänniskor: Det hjälpte för då skapades ett grupptryck i samhället. Grupptrycket (tillsammans med medmänsklighet) är ett kärnvärde i "nudging".
En rigid statsförvaltning kan alltså eliminera grupptrycket genom att ta över ansvaret från gruppen dvs befolkningen. Och då måste det till lagar och bestraffning. Därför kan i motsats till det, samhällen med avsevärt sämre infrastruktur och mindre reglering än Sverige ändå fungera. Tack vare medmänsklighet och grupptryck. Och det är ju den situationen som mänskligheten levt i, upp emot kanske 99,9% av Homo Sapiens tidsmässiga existens.

/Trendspaning X

Allt sämre förtroende för finansbranschen

Framtidens bank?

"Finansbranschen har förlorat allmänhetens förtroende." Det uttalanden gjorde William Dudley, chef för Federal Resevre dvs USAs motsvarighet till vår Riksbank, nyligen.

Efter ett antal finansiella bubblor, fastighetskrisen 1992, IT-bubblan 2001 och bostadslånebubblan i USA 2008 lär det nog stämma. Den senaste bubblan skapades ju enkom av finansbranschen kreativa skapande av "värdepapper" som var så komplicerade att väldigt få förstod dem och att de underliggande värdena i bästa fall var spekulativa men ofta helt värdelösa. De som skapade värdepappren sk. "subprime loans" var "välrenommerade finansbanker" och i och med det så litade alla på dem.

Riskerna med bankerna är också avsevärt högre om man ser företagsekonomiskt på dem. Det finns krav på sk. kapitaltäckningsgrad på ca 5% dvs hur mycket eget kapital de måste ha i förhållande till de risker de tar. Ett ekonomiskt sunt börsnoterat aktiebolag med annan verksamhet än bank och finans har snarare uppåt 50% kapitaltäckning. När det hela brakar samman går staten in och räddar bankerna med våra skattepengar.

Förr sågs banken, åtminstone i Sverige, som den trygga institutionen som gav goda råd och förvarade våra pengar säkert. Idag är det försäljning som gäller. Din personliga bankman är egentligen säljare av diverse fonder och andra finansiella instrument som är alltför komplicerade för att förstå vad vi ger oss in i.

Bankerna har också ett prutsystem. Ser du inte över dina lån när räntan sjunker ligger de efter en tid ofta långt över de normala nivåerna. Det gäller alltså att bevaka och omförhandla. Detsamma gäller bankkonton. Räntan sänks succesivt långsamt tills du är nere nära noll. Då gäller det att flytta till nya konton med högre ränta. På ditt initiativ.

Kontanthantering och övriga kassaärenden plockas bort från bankkontoren. Samtidigt som bankerna stänger kontor, drar ner servicenivåer och personlig service så ökar vinsterna desto mer.

Nästa bubbla i USA är studenternas låneskulder som växt snabbt till skyhöga nivåer. Den bubblan lär inte komma i Sverige då vi har ett annat system vad gäller de lånen. Men börserna i världen kommer säkerligen att påverkas. Det såg vi ju 2008.

I många länder är banksystemet också oligopol-artat med ett fåtal aktörer.

Allt detta öppnar upp för nya aktörer. Forex och Western Union sköter alltmer kontanthantering resp. internationella betalningar. Ingen ny trend men frågan är om förtroendekrisen på olika sätt accelererar utvecklingen hos fler alternativa aktörer.

Och är det så att kontanthanteringen nått sin botten och kommer att öka? Trots att storbankerna stängt den möjligheten. Utan kontanterna kan inte den svarta ekonomin klara sig vilket gör det svårt att få bort dem. Krognäringen börjar också alltmer gå över till kontanter eftersom kortbetalning skapar köer i baren.
Så mer pengar i madrassen framöver?

/Trendspaning X

Trend idag fanns redan för 15 år sedan

Hur kan man påstå det? En trend är ju något nytt. Nej en sanning med modifikation i högsta grad. Den som vill spana på kommande trender dvs. vill se in i framtiden kan faktisk utgå från existerande teknik, sociala yttringar eller annat som styr trender.

Gammal teknik

3D-skrivare är ju en tydlig trend idag. Att utifrån en 3-dimensionell modell gjort i datorn snabbt skriva ut den. Makers Space dyker upp i många sammanhang, t o m på biblioteken. Materialet som skrivaren använder kanske inte är det bästa för alla tillämpningar; olika typer av plaster m.m. Men tänk när vi billigt och snabbt kan skriva ut i metall. Men det kunde vi redan 1980. Dessutom från en 3-dimensionell datorgenererad modell. Då kallades det för CAM; Computer Aided Manufacturing. Modellen "skrevs ut" av en datorstyrd fräsmaskin i vilken metall som helst. Eller plast. Vid den tiden fanns också det som vi idag kallar 3D-skrivare även om de var både sämre och dyrare än dagens.

Jo men vi har ju haft en otrolig trend vad gäller digital information under de senaste 10 åren. Nja, redan där har vi ett 30-40-årigt perspektiv. 1980 (!) skrevs en bok som hette "Det papperslösa kontoret". Tekniken fanns och den användes redan då. Även om en del belackare sa att det papperslösa kontoret är lika osannolikt som den papperslösa toan. Och det kan vi väl konstatera idag att det var åtminstone delvis rätt. Det krävs nog ett och annat generationsskifte för att minska pappersförbrukningen.

Robotisering då? Ja, industriroboten är ju faktiskt inte äldre än ca 50 år. Det var först på 70-talet som den på allvar slog igenom. Så där har vi en ny teknik som är het.

Du som vill spana på trender som ännu inte är synliga men som kommer att vara det om 10, 15 eller kanske 30 år, spana på vad vi har eller vad vi gör idag, men som kan tänkas ta ny fart i framtiden. Inte lätt men spännande att spekulera i. Och det dröjer innan du får facit. Men då kan du säja att "vad var det jag sa för 20 år sedan!!"

/Trendspaning X

Alkoholkonsumtion hos unga minskar

Vi har ofta en förmåga att förstora dagens problem och tro att det var bättre förr, att brottsligheten ökar (det gör den inte) eller att ungdomsfylleriet ökar. Det gör det inte. Det går istället ner. Ganska drastiskt dessutom.
Trots att alkohol blivit lättare att få tag på för ungdomar så minskar alltså konsumtionen hos dem. Billiga ölflak och billig vodka från Bordershop i Tyskland flödar över Sverige.

Teorin från forskning och därmed strategin från staten har varit att om vi försvårar tillgängligheten så minskar konsumtionen av alkohol. Den teorin visar sig nu felaktig. Alkoholvanor är m a o kulturellt betingade, inte tillgänglighetsbetingade.

http://www.dn.se/sthlm/unga-dricker-mindre-utom-i-danderyd/

Det är inte heller så att ungdomarna ersatt alkoholen med andra droger vilket ofta dyker upp i debatten som en förklaring. Ungdomarna avstår helt enkelt från att dricka alkohol.

Tre troliga orsaker tillika trender:

1. Hälsotrenden. Aldrig har vi tränat så mycket som vi gör idag. Att vara otränad eller överviktig är långt ifrån dagens skönhetsideal. Rawfood, ekologisk, rättvisemärkt och närproducerad mat står på menyn, inte minst för de unga.

2. Cool-faktorn. Ett billigt ölflak med dålig dansk öl från bordershop i Puttgarden har extremt låg cool-faktor hos ungdomarna idag. Det som är lätt att få tag på är tråkigt, det som är svårt och förbjudet är spännande och coolt, särskilt i tonåren.

3. Kontinentala dryckesvanor på väg in. Sverige har tillhört det sk. spritbältet (inklusive England, Norge, Finland och Ryssland) där alkohol är ett berusningsmedel. Punkt. Den attityden håller vi på att lämna.

Någon spetsfundig debattör sa för många år sedan att svensk alkoholpolitik påverkades i alltför hög grad av att det då fanns alltför många frireligiösa folkpartister i riksdagen. Sant eller inte sant men det kan ändå ge en indikation om var vi har den historiska bakgrunden till svensk alkoholpolitik.

Vinprovningar har vi hållit på med länge, nu är det ölprovningar. Vi konsumerar alltmer alkohol för smakens skull eller som måltidsdryck. Som det görs till allra största delen nere i Europa. Trendkänsliga ungdomar har naturligtvis snappat upp detta även om de kanske inte direkt deltar i vin- och ölprovningar.

/Trendspaning X

Sverige - ett land utan livsåskådning?

Organisationen World Value Survey gör med jämna mellanrum en internationell kartläggning av världens länder betr. deras grundläggande värderingar. Det man undersöker är graden av sekularisering och rationella värderingar kontra tro på traditionella livsåskådningar (olika religioner m.m.) samt graden av självförverkligande kontra graden av kamp för överlevnad. Dessa värderingar och situationer påverkar ca 70% av alla de övriga grundläggande värderingar befolkningen har.

Notera Sveriges placering i diagrammet i övre högra hörnet.
Sverige är speciellt, inte andra länder med ungefär samma levnadsstandard.

För en trendspanare är denna undersökning otroligt bra att utgå ifrån då det går att förutse en mängd olika trenders styrka och livskraft utifrån den.
Sverige utmärker sig mer än något annat land. Inget land är mer sekulariserat och inget land har en befolkning som är mer fokuserat på självförverkligande än Sverige. "Tvåan" efter Sverige ligger dessutom långt ifrån oss. Vi har inte längre en religion som kan ge svar på de existentiella frågorna, vi behöver mindre än något annat land bekymra oss för överlevnad.

Yttringar och konsekvenser? Här kommer några tänkbara exempel.

1. SMHI utfärdar Klass 1-varningar när vi får ett snöoväder eller när temperaturen är 30 grader under  fem dagar. Naturens krafter borde kunna hanteras. Det finns ingen högre makt som vi är underställda.

2. Cykelhjälm på trots att forskning och statistik visar att det ökar nackskadorna. Även om skallskadorna minskar. De flitigaste cyklisterna, holländarna, användning av cykelhjälm = 0%.

3. Nollvision. Vi tror oss med hjälp av diverse säkerhetssystem och rutiner kunna undvika alla olyckor. Olyckor kommer sig dock ibland av helt oförutsägbara händelser och tillfälligheter. Noll är en utopi.

4. Vi anammar diverse dieter från olika "forskare". Dieter som inte ens uppmärksammas i länder med mer konservativa värderingar dvs. man har hållit fast vid sin traditionella matkultur. Vilket inte betdyer att svensken är mer hälsosam eller mindre överviktig. Statistiskt snarare tvärtom.

5. Barn blir ett projekt, inte ett sätt att säkra sin egen ålderdom och sina egna gener. Vilket annars är naturens syfte med mänsklig fortplantning. En bäbis blir en accessoir som ska bevisa perfektionismen hos föräldrarna. Ett lyckat projekt kräver metoder och modeller för uppfostran för att skapa en nollvision för en misslyckad sådan.

6. Vår trygghetsnarkomani i största allmänhet. Vi har ingen religion eller andra sociala skyddsnät att söka tröst i för motgångarna i livet som därför förstoras till ett trauma. En motgång ska alltid skyllas på bristande resurser i samhället eller en person ska ställas till svars för att det inte gått som planerat.

7. Religionens makt över folket, vilken inte alls behöver vara positiv, ersätts av media där proffstyckare och experter ger pekpinnar till en vilsen befolkning som söker efter meningen med livet och rättesnören de ska leva sina liv efter. Inte heller det enbart positivt. Många teorier om det lyckliga och perfekta livet blir till normer och krav som ger falska förhoppningar om ett idealliv.

8. Alla definierbara grupperingar i samhället blir alltmer kränkta och kan inte längre acceptera att ignorera eller vända andra kinden till. Toleransnivån sänks alltmer för vad som är kränkande. Eftersom jaget, inte gruppen är viktigast och alla har rätt till det perfekta livet.

9. Hen och könsneutralitet. Ses med stor förundran av andra nationaliteter.

Bara några exempel som för andra kulturer ter sig ganska underliga. Vi ska alltså vara medvetna om att det är Sverige som är exceptionellt jämfört med andra länder. Vi kan inte hävda att vi har normen som alla andra borde rätta sig efter. Vi kan tycka så, men att mindre än 9 miljoner (bl.a. de flesta invandrare exkluderade) ska kunna omvända 9 miljarder till våra värderingar är ganska orealistiskt. Som svenskar får vi krasst räkna med att ta seden dit vi kommer och inte fördöma andra länders kultur. Sedan folkhemmets tid har vi fortfarande starka tendenser till att göra det.

Sekulariseringen i Sverige tog sin fart i samband med det svenska folkhemmet. För att skapa det var man helt enkelt tvungen att ta bort gamla värderingar och ersätta dem med nya. Den strategin var också otroligt framgångsrik under decennier. En avgörande orsak till att Sverige gick från ett fattigt jordbrukarsamhälle till en stark internationell industrination. Ökat materiellt välstånd ger också mindre behov av någon slags livsfilosofi, i alla fall inledningsvis. När väl det materiella blivit självklart och nya generationer ratar överflödet ökar återigen ett behov av mer immateriella värden. Som vanligt skapar alltså generationsväxlingar nya behov och nya trender.
Inga träd växer till himlen och någonstans spårar starka koncept ur (ex.vis folkhemmet) eller blir för gamla, i otakt med tiden och därmed passé och utvecklingshämmande.

/Trendspaning X

Almedalen - politiskt jippo eller demokratisk kommunikation?

Från att ha varit en ganska beskedlig och stillsam tillställning för Sveriges politiker har
Almedalsveckan utvecklats sig till ett stort event där politikerna börjar närma sig en minoritet i antal. Alla tänkbara lobbande organisationer ser möjligheterna att göra sin röst hörd under veckan. Mediabevakningen är massiv.
Debattören och krönikören Soran Ismail menar att eventet är ett hot mot demokration. Att det uppstår en elit av lobbyister och debattörer som alltmer frotteras sig med politikerna och därför närmar sig varandra vad gäller egenintresset dvs att deras roller mer och mer handlar o en födkrok, att de som sitter på pengarna (politikerna) kan bearbetas för att lättare få loss dem till den egna organisationens verksamhet. En proffstyckarelit, en mediaelit som förr eller senare sitter i samma båt och därmed inte kritiskt granskar politikerna eftersom de blir alltmer beroende av dem. Och politikerna av dem.
Det är väl belagt att konsensus är grogrunden för korruption. Frågan är om Almedalsveckan blir en grogrund för konsensus mellan två grupper; politikerna resp. de som ska granska och ifrågasätta dem.
Eller är det helt enkelt tvärtom. Att en ökad kommunikation mellan lobbyister och politiker ger mer förståelse för varandras situation och därmed en bättre politik?

Att finna balansen mellan två grupper i motsatsförhållande är ofta avsevärt svårare än att den ena gruppen är starkare. Makt är beroende av styrka. Frågan är vem som gett de som har makten deras mandat och hur starkt det upplevs vara?
Att Almedalsveckan bytt skepnad bara på några år kan vi konstatera. Vad det bytet får för  konsekvenser kan vi än så länge mest spekulera i. Tydligt är dock att det alltmer uppstår en "proffstyckarelit" som har liten kontakt med "folket". Särskilt om den eliten är finansierad av allmänna medel. Här närmar vi oss både EU och USA vad gäller den frågan. Ett tecken är att de mer radikala och extrema partierna tar mark då de etablerade blir alltmer fjärmade från sina sk väljargrupper. Grupper som tidigare var mer homogena än vad de är idag då generationsskiftena tickar på. Medlemsraset i de flesta partierna är en signal om detta. Det som sitter i väggarna i gamla organisationer brukar vara väldigt svårt att bli av med. Oavsett verksamhet och ideologi.

/Trendspaning X