Termen paradigmskifte infördes av forskaren Thomas Kuhn 1962. Framförallt för att beskriva skeendet när vedertagna teorier inom forskning började ifrågasattes eller motbevisas.
Definitionen på Paradigmskifte enligt Wikipedia:
Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:
1 Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som forskarsamhället själv inte är direkt medvetet om. Forskning som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalvetenskap, och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.
2 Det föreligger anomalier, som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess "sanning" är överordnad vad som motsäger den.
3 Forskningen kommer till en kris där anomalin måste förklaras.
4 Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör.
5 Forskningen kommer till en förvetenskaplig fas, där det nya paradigmet fastställs.
Därefter kommer en ny fas av normalvetenskap inom det nya paradigmet.
Om vi nu ändrar några uttryck i samma text för att få en jämförelse på politik (främst svensk sådan men även i övriga EU):
Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:
1 Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som politikersamhället själv inte är direkt medvetet om. Tankemönster som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalpolitik (politiskt korrekta tankemönster), och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.
 |
Ett sammanbitet gäng som kanske inte riktigt förstår
vad de är mitt uppe i. Att se paradigmskiften i sin värld inifrån
är m a o svårt.
|
2 Det föreligger anomalier som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess "sanning" är överordnad vad som motsäger den.
3 Politiken kommer till en kris där anomalin måste förklaras.
4 Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör.
5 Politiken kommer till en förpolitisk fas, där det nya paradigmet fastställs.
Därefter kommer en ny fas av normalpolitik inom det nya paradigmet.
Att det svenska politiska läget är och varit oroligt är väl ingen överdrift. För en trendspanare ter sig de flesta utspel och uttalanden som tydliga signaler på ett paradigmskifte. Allmänheten är numera van att ha valmöjligheter på helt andra premisser än dagens politik ger. I alla de enskilda etablerade partierna finns det åsikter som väljarna både ställer upp på eller inte ställer upp på. Vi är vana att kunna välja varje ingrediens i menyn. Inte bara Happy Meal.
Detta kombinerat med en retorik partierna emellan som hör till det förgångna. Pajkastning och floskler istället för sakfrågor, vårdslös hantering av statistik och fakta för att gynna sina egna syften… osv osv. Inte OK idag när allmänheten har möjligheten att granska och diskutera allt som sägs via bloggosfären och i sociala medier.
Dessutom alltfler tillkomna generationer som sedan grundskolan lärt sig att ifrågasätta, dra egna slutsatser och kritiskt granska det mesta. Hade det blivit nyval hade 50 000 nya väljare tillkommit och frågan är hur dessa skulle ha röstat? Allt för stor risk för de etablerade partierna gjorde säkerligen att de undvek nyval till varje pris.
Allt sammantaget: tydliga tecken på paradigmskifte. Vart tar då politiken vägen? Enligt teorin ovan så är vi inte där än för att kunna skönja vartåt det bär. Mitt i paradigmskiftet kan vi inte se det dvs. någonstans i fas 3 till 4 enligt ovan.
/Trendspaning X
Inlägg
