torsdag 12 april 2012

Är svensk ungdomsarbetslöshet en möjlighet?



Under senare delen av 70-talet och början av 80-talet drabbades den svenska verkstadsindustrin av alltmer global konkurrens och höjda energipriser. Arbetslösheten sköt i höjden. Då räddades situationen med hjälp av en expansion av den offentliga sektorn. Det receptet fick Sverige senare bittert ångra när notan för kalaset så småningom skulle betalas. Det är alltså inte receptet idag. Hoppet om fler arbetstillfällen står nu till de små företagen. De stora rationaliserar, outsourcar och drar ner på personal. Problemet är att Sverige har brist på entreprenörer.
De äldre generationerna har blivit matade med att arbete är en rättighet, om vi bara utbildar oss så fixar någon annan jobben, att det är krångligt och osäkert att starta företag, att en fast anställning är likamed trygghet osv.

Alla är faktiskt födda entreprenörer, det är samhället som hämmar oss i vårt entreprenöriella tänkande. Skolsystemet är fortfarande designat för att göra oss till lydiga nedarbetare i stora organisationer. Än idag är många högskolestuderandes högsta önskan att få ett jobb på något av de stora företagen. Ericsson brukar ligga i topp.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är skyhög och en av de högsta i Europa. Mera utbildning säger politiker och arbetsgivarorganisationer. Är det verkligen så? Aldrig har en generation varit så välutbildad som de unga är idag. Snarare ligger det i den svenska modellen för arbetsmarknaden. Men det är en annan fråga.


Kan kontentan av ungdomsarbetslösheten bli att eftersom det inte finns några jobb så tar entreprenörsgenen överhand. Tydliga tecken på det finns. Andelen studerande som vill starta eget efter studierna har ökat drastiskt bara de senaste åren. Ung Företagsamhet får allt fler deltagare och uppmärksamhet. Rekord i antalet nystartade företag under 2011. Det här kan vara alldeles rätt "timing" då vi har en stor andel åldrande företagare och företagsledare som inte orkar tänka nytt och förändra sin affärsmodeller för att fortsatt vara konkurrenskraftiga. Hör behövs nytänkande och det kan de unga nya entreprenörerna stå för. Många fyrtio-, femtio- och sextiotaliststyrda företag kommer inte att klara att ställa om till nya spelregler på marknaden. Fortfarande härskar många "saningar" om affärsverksamhet och ledarskap som redan nu är out-of-date. Många gamla företag måste därför ersättas av nya med nytänkande företagare. Fördel de unga och fördel Sverige.

/Trendspaning X