Fördelar med distansarbete
Många har i o m Corona börjat arbeta på distans. Dvs de som normalt utför arbetsuppgifter framför datorn och via telefon. Tidsödande resor till och från en fysisk arbetsplats liksom till och från onödiga möten har gett stora tidsvinster för den enskilde såväl som miljövinster.
Vissa nackdelar också naturligtvis men här kommer några klara fördelar (förutom ovanstående) som kräver nytänkande i ledarskapet och hur organisationerna är riggade. Oftast troligen till det bättre.
Verbal förmåga blir inte dominerande. De introverta och de mer tystlåtna får bättre verktyg att göra sig "hörda". Eller snarare sedda. De som har god verbal förmåga brukar generellt ha sämre förmåga att uttrycka sig i skrift och tvärtom. En bristande förmåga kompenseras ofta med en annan förmåga.
Fysisk kontakt leder inte bara till positiv social interaktion. I många fall dess motsats. Dessutom en hel del tidsslöseri som inte ens märks även vid fysisk närvaro. Mobiltelefoner och internet tar mycket tid även på plats. Meningslösa eller långdragna möten likaså.
För att tydliggöra vad som ska göras och att det blir gjort måste den moderna organisationen fokusera mer på resultat än på processer, detaljstyrning och övervakning.
Det leder till ett paradigmskifte vad gäller ledarskapet - från processstyrning till resultatstyrning.
Effektivitet
Fokus för ledarskapet måste ändras från att följa rutiner och processer dvs. fokus på process-styrning till att åstadkomma resultat. Därför blir ledarskapets förmåga att resultatstyra verksamheten avgörande. Det kommer också att minska en organisations bristande effektivitet med avseende på meningslösa arbetsuppgifter och sk. funktionell dumhet (Mats Alvesson, André Spicer, "Dumhetsparadoxen").
Faktiska resultat blir mer tydliga. Siffror och text, statistik och "avbockning" av genomförda arbetsuppgifter, mätning av resultat kommer att dominera över "korridor-lobbying".
Resultat-styrning kräver också nyckeltal som sedan behöver användas vidare i ledningen av organisationen i stort.
Konkreta faktabaserade resultat blir grogrunden till nytt fokus på vad organisationen faktiskt ska åstadkomma. Relevanta nyckeltal blir en nödvändighet ävensom att dessa måste vara dynamiska och kunna förändras över tid beroende på vad som ska åstadkommas. Det gäller både nyckeltal beträffande kund/målgrupp såväl som interna processer och förändringsarbete.
Antalet meningslösa möten där fler deltagare än nödvändigt är med minskar. Dels tiden det tar att transportera sig till möte och dels den tid som själva mötet tar där flera deltagare inte har någon nytta av vad som avhandlas på mötet.
Beslut kan tas snabbare genom att använda digitala verktyg. Medarbetares åsikter i en fråga innan beslut tas kan enklare inhämtas digitalt.
Överlag kan faktabaserade beslut bli fler jmf. med alltför många känslomässiga sådana.
Forskning har visat på att de allra flesta beslut i en organisation bygger på känslomässiga underlag.
Fokus på digital faktabaserad information istället för muntlig sådan från de med bäst utvecklad verbal förmåga ger bättre beslutsunderlag. Förutsatt att dessa underlag är baserade på relevanta nyckeltal.
Information - enklare sökning
När ledarskapet har fokuserat på information och kommunikation via fysiska möte har digital information mer eller mindre begravts utan att medarbetare tar del av den. Policy-dokument, rutinbeskrivningar, resultatrapportering begravs i de digitala arkiven.
Genom mer distansarbete krävs att information tillgängliggörs på ett bättre sätt. Nya digitala verktyg behöver användas för att "sålla ut" den information som krävs för varje medarbetare. Bättre struktur på lagrad information krävs när nya verktyg för att finna rätt information behöver införas i organisationen.
Idag är det avsevärt lättare att söka efter information på internet än att finna intern information.
Även en enkel sökning av information dvs. ställa en fråga på en intern chatfunktion gör sökningen enklare jmf. med att fysiskt springa runt och försöka finna svar på en fråga eller inhämta någon form av information.
Delaktighet
Att göra varje medarbetare synlig och därmed öka delaktighet och engagemang i verksamheten kan med digitala verktyg göras enklare och mer systematiskt. En emoji eller ett kort textmeddelande, eller gruppvisa förfrågningar, enkäter m.m. blir enklare och snabbare än att kalla till möten där de med mest verbal förmåga tar mest plats.
De introvertas renässans
Genom digitala lösningar där textbaserad kommunikation / information används får de introverta också fler möjligheter och tillfällen att göra sig hörda.
De som gör jobbet men inte syns får därmed en renässans eftersom den fysiska gruppdynamiska såväl som verbala förmågan minskar i betydelse.
Psykosocial arbetsmiljö
Det minskar också betydelsen (och dess nackdelar) av det i samhället fn. dominerande narcissistiska beteendet (baserat på individualismen). Här finns dock en passus då digitala medier (läs sociala medier) drivit på narcissismens utveckling som norm vad gäller beteendet. I en organisation blir det dock enklare att styra ex.vis samtalstoner mm. då skrivna ord är lättare att bevisa jmf. med verbala kränkningar under fikarasten. Mer transparens med andra ord.
Förändring i de informella maktstrukturerna
Fysiska möten och interagering mellan människor kräver sin kompetens. En kompetens som är olika beroende på förmågor. Det innebär att de som tillförskaffat sig informell makt (hegemoni) i den existerande fysiska miljön kan förlora sin makt till förmån för de som har bättre förmåga att kommunicera via text samt bättre kan hantera digitala verktyg.
Konklusion
• Resultatstyrning istället för process-styrning.
• Den som "gör jobbet" uppmärksammas mer än den som "tar plats i rummet".
• Förändring i de informella maktstrukturerna.
• Möjlighet till mer systematik i ledarskapet genom digitala verktyg.
• Möjlighet till bättre mätning av resultat. Vilket kräver relevanta nyckeltal.
• Digital kommunikation och information ger möjlighet till bättre beslut.
/Trendspaning X
Inlägg
