Länge har politikerna förnekat (för sig själva?) att vi redan idag står inför gigantiska problem och att
problemen med tiden kommer att eskalera ytterligare. Den förnekelsen har nu åtminstone officiellt och helt plötsligt upphört. Det fenomenet är ett ämne i sig men det tar vi inte nu.
Problemens framsida, dvs. de negativa konsekvenserna på sikt lär sannolikt bli ökad segregation, en ökad svart ekonomi, ökad arbetslöshet, resursbrister i samhällstjänster såsom skola och sjukvård med påföljande s.k. undanträngningseffekter dvs. resurserna räcker inte åt alla.Som vanligt är det de svagaste i samhället som drabbas men det lär även bli andra som måste prioriteras bort pga kostnadsskäl. Och vilka som prioriteras bort beror gärna på vartåt de politiska vindarna blåser och hur nära valrörelsen eventuella politiska beslut tas samt vilka väljargrupper som är störst och lättast att bearbeta. Krasst.
Problemens positiva baksida? Allt har två sidor och den ena sidan är ofta, trots allt positiv.
Här följer några teorier om vilka de sidorna kan bli:
- Ungdomsarbetslösheten har vi inte fått bukt med och den späds på ytterligare av flyktingströmmen. Det positiva är att ungdomarna idag krasst inser att en trygg anställning kan de glömma. Då återstår att starta eget. Vilket inte är ett dåligt alternativ. Sverige behöver många fler entreprenrörer och vi kommer att, utan att anstränga statsfinanserna, få fram ett stort antal entreprenörer. Välbehövligt.
- Segregationen och parallell-samhällen i invandrartäta förorter ökar. Det leder till en hel del svart ekonomi men även grogrund till alltfler entreprenörer.
Även om den svarta ekonomin eskalerar pga flyktingströmmar och de 10 000-tals som uppehåller sig i landet oregistrerade så blir det alltid vita spin-offer av en svart ekonomi. När en svart verksamhet växer sig större blir det svårare att ha kontroll på den, det behövs fler kunder och större marknad och då blir utrymmet i den svarta sektorn en begränsning. Alltså ökar BNP och vita arbetstillfällen.
- Vi trygghetsknarkande svenskar mår bra av en välbehövlig avvänjningskur. Vi blir kränkta av allt möjligt, vi blir sjukskrivna av orsaker som människan egentligen är rustad att tåla. När vi inser att det inte finns resurser i välfärdssystemet för att ta hand om både det ena och andra, att vi måste klara oss själva, då är det bara att bita ihop och gå vidare. En hårdför avvänjningskur är oftast bättre än motsatsen.
- Det i sin tur kanske kan ge den svenska mentaliteten en mer bry-sig-om-sina-medmänniskor-attityd istället för den rådande självförverkligande-eftersom staten-tar-hand-om-de-som-behöver-hjälp-attityden. Den som varit utomlands och träffat människor utanför de värsta turiststråken vet nog vad detta handlar om.
- När nu den offentliga välfärdssystemet inte räcker till, då tar de som har mer pengar än genomsnittet saken i egna händer och köper sin välfärd själva. Det ger en boom för privata vårdföretag (både frisk- och sjuk-) och äldreboenden. Politikerna som argumenterat hårt mot detta gör nog bäst i att blunda framöver då det blir en välbehövlig avlastning för det offentliga välfärdssystemet. Fler arbetstillfällen. Och med detta följer en boom i försäkringsbranschen för privata vårdförsäkringar.
- Skolans och förskolans resurser kommer likaså att bli hårt ansträngda. Samma utveckling där att privata skolor och dagis fortsätter att öka, troligen i än högre takt. Fler arbetstillfällen.
- Polisens resurser blir alltmer ansträngda. Vi får bl.a. räkna med resurskrävande gränskontroller, alltmer organiserad och ökad brottslighet, spänningar mellan befolkningsgrupper, terrorhot m.m. under överskådlig tid framöver. Öppnar för fler privata vakt- och säkerhetsbolag. Teknikutveckling på området och fler arbetstillfällen.
- Till sist bostadsbubblan. Det kanske inte hör till de mänskliga rättigheterna att en småbarnsfamilj runt 30 ska ha möjlighet att köpa ett hus får 4 miljoner med en ränta på 2%. Eller renovera badrummet för en halv miljon. Om huspriserna sjunker samtidigt som kraven sjunker, kanske tillgång och efterfrågan samt rim och reson möts någonstans på vägen.
Rent generellt kommer vi att få ändrade konsumtionsmönster dvs vi kommer att lägga mer av våra pengar på sådant som vi tidigare kunde räkna med att få gratis eller subventionerat av staten.
Vilket drar ner vår överkonsumtion av annat mindre nödvändigt. Vilket i sin tur minskar miljöbelastningen.
Konsumtionen har hittills drivit tillväxten i västvärlden. Den eran kan m a o vara på väg ut. Istället behöver vi bygga ett hållbart samhälle. Ur flera aspekter. Kanske har vi incitamentet för det framöver?
/Trendspaning X
Inlägg
