Juridiken tar strid med politiken

Unik dom i Förvaltningsrätten. Rättssystemet underkänner ny lag.

Situationen är helt unik och visar på att, än så länge (!), kan inte politiken styra och ställa hur som helst mot bättre vetande. Lagrådet hade i detta fall sagt nej till lagen. Liksom de gjort med flera andra lagförslag som regeringen lagt fram under det senaste året. Och som dessutom röstats igenom i riksdagen.
Trendspaningen är att kommande regeringar inte kan räkna med att trots riksdagsbeslut kunna genomföra alla beslut de tar. Oavsett om det är lagar eller andra regler som röstas igenom. En rättsstat behöver ha motvikt till inkompetens på regeringsnivå. Det har inte behövts i lika stor utsträckning i Sverige hittills men den senaste mandatperioden visar på en hel rad förslag och beslut som inte varit särskilt genomtänkta, utan snarare varit av karaktären "plakatpolitik".

Orsaken ligger i en desperation hos de gamla etablerade partierna som utmanas av populistpartier. En tredn som vi ser i många länder åtminstone i västvärlden. Vilket i sin tur indikerar att klyftan mellan de förra och väljarna blivit allt större.

/Trendspaning X

Offentlig finansiering bl.a med EU-medel ger ökad korruption i Sverige

"En annan baksida med dagens system är att det skapar en artificiell marknad för bidragsentreprenörer och rena charlataner, som betraktar föreningsbidragen som en guldgruva att sko sig själva på."

https://timbro.se/smedjan/bidragsentreprenorer-har-inget-civilsamhallet-att-gora/

Altruistisk trend på gång

Allt dyrare EU-nota

Storbritannien, ett av EU:s största nettobetalande länder och Brexit har ställt till det i budgetförhandlingar. Sverige vägrar gå med på ytterligare bidrag till Unionen.
Enligt tyska Handelsblatt (Tysklands ledande affärstidning) är det dock inte Brexit som kommer att vara den stora utmaningen budgetmässigt framöver. Det är istället de stora flyktingströmmarna som kräver ett allt större gränsskydd. En kontroversiell fråga m a o.
Bedömningen inom EU är att det kommer fler flyktingvågor likt den 2015 och att de stora pengar som finns i människosmugglingen över medelhavet fortsatt kommer att utmana Europas gränser. Afrikas stora befolkning som beräknas fördubblas inom 20 år gör att alltfler desperat söker ett bättre liv i Europa.
Hittills har Italien och Grekland inte fått det stöd de krävt av övriga länder samtidigt som det i slutänden är även andra länder som drabbas av kostnaderna, inte minst Sverige.

De beräknade kostnaderna för gränsskyddet i södra Europa beräknas under de kommande 7 åren uppgå till ca 150 miljarder Euro. Det tär hårt på EU:s budget. Besparingar krävs alltså om budgeten ska gå ihop.

De två allra största utgiftsposterna, jordbruksstödet och strukturfonderna, anses vara de poster som kommer att bantas rejält. Jordbruksstödet är politiskt känsligt och det blir säkerligen alltfler franska bönder som ockuperar Champs-Elyses med sina traktorer.

Strukturfonderna däremot lär bli politiskt enklare att banta ner. Där finns också stora besparingar att göra. Medlen går ofta till meningslösa projekt som gör föga nytta och där konkreta resultat sällan redovisas. Sicilien anses vara en sk "tunna utan botten" när det gäller förmågan att införskaffa medel från fonderna.

Sveriges diverse projekt som finansieras av strukturfonderna lär få stryka på foten till stor del. Det har utvecklats en hel bransch finansierade av dessa medlen. Många projekt kan som sagt ifrågasättas och det lär ske i allt högre utsträckning framöver. Fram till 2020 har innevarande medel beviljats men därefter lär det bli allt knappare medel till förfogande. Om ens några.

Fattiga länder ställs mot tveksamma projekt i de rika länderna.

/Trendspaning X

Trendspaning i sveriges debattklimat

Trendspaning kan normalt sett vara kontroversiellt. Trender som ännu är svåra att se eller svaga och

som om eller när de kommer att öka, hotar olika typer av maktstrukturer. De trenderna kommer först att mötas av förlöjligande och skepsis till att när de blir mer tydliga, bekämpas aggressivt. För att till sist betraktas som självklara där tidigare idoga belackare hävdar att "det visste jag ju hela tiden".

Det brukar inte vara ett problem i ett normalt debattklimat. Svenskt debattklimat däremot har vid flera tillfällen blivit uppmärksammat i internationella mediakanaler. Både för sin polarisering och sin hätskhet. Bokstavliga mediala lynchmobbar har utvecklats särskilt under 2017, bl.a genom #metoo och #jagärhär. Trots inledningsvis vällovligt syfte.

Att spana på trender i ett sådant klimat är i och för sig väldigt lätt men att publicera och offentliggöra spaningarna är desto svårare och farligare.

Aggressivitet är ett uttryck för dels rädsla och dels fanatism. När aggresiviteten i debatten står på topp är det också lätt att förutse vad som komma skall vad gäller densamma och vad som kommer att ersättas eller utrangeras.

Att DÖ (Decemberöverenskommelsen) ganska snart skulle dö var enkelt att förutse. Att flyktingkrisen hösten 2015 förr eller senare skulle tvinga politiken att ändra inställning, lika lätt.
Samt att den i dess kölvatten skulle ge SD allt större procentsiffror i opinionsundersökningarna.

Att #metoo snart skulle urarta till missbruk och därmed en lynchmobb var minst lika lätt att se. Särskilt som den satte grundlagen ur spel.

Att #jagärhär snabbt skulle urarta till att ytterligare stärka näthatet var en enkel analys. Censur har aldrig tystat på lite längre sikt. Att efter Sveriges första terrordåd (som det bara var att invänta) skulle leda till att tabut att skriva en gärningsmans ursprung skulle brytas var ännu lättare förutse. Och så vidare.

Men den som i förhand hade gått ut och sagt någonting kring ovanstående exempel, att "följande kommer att hända därför att..." hade säkerligen blivit utsatt för någon form av medial lynchning, rasistanklagelser, manschauvinism m.m m.m.

Det hela leder till att de som har makten att besluta, och då menar jag framförallt politiken men även till stor del större företag som arbetar på trendkänsliga marknader, inte vill eller vågar ta höjd för vad som komma skall. Att inte vilja se, eller inte våga agera utifrån vad som sannolikt kommer att ske trendmässigt kan bli ödesdigert.

Trendspanarens favoritteori är den om paradigmskiften, dvs när en paradigm (tankemönster, värdering, norm m.m.) hotas eller börjar avta i betydelse och en ny paradigm börjar ta mark.
Om exempelvis ett politiskt parti hade 1. vågat förutse flyktingkrisens konsekvenser och 2. agerat därefter hade säkerligen inte SD haft tillnärmelsevis lika höga opinionssiffror. Idag är media full av artiklar där det anses att de två största partierna driver de frågor som SD drivit tidigare. Svårt att ta igen det förlorade förtroendekapitalet.
SVT visade hösten 2017 ett program med rubriken "Den stora tvärvändningen" vilket beskriver vad som hände. Innan den tvärvändningen skedde var det öppet mål för SD. Och nu är de inne på spelplanen.

Om H&M hade tagit till sig de mer än övertydliga signalerna om näthandelns expansion som pågått i decennier, hade deras börsras där miljarder försvann i värde, kanske kunnat undvikas eller åtminstone mildrats.

Fat-and-happy, sent ska syndaren vakna..... osv.
Allt detta undvikande av att uppmärksamma skeenden gynnar de som så att säga tar över agendan, oavsett om det anses vara av ondo eller godo.

Och piratkopieringen fortsätter som vanligt.

Nu kommer i en strid ström förslag och krav på censurliknande åtgärder för att framförallt inskränka yttrandefriheten på sociala medier. Allt med ett sk. gott syfte. Eller kanske egensyfte. Men med en tydlig aggressiv och desperat underton.

Möjligheten att uttrycka sin åsikt utanför de gamla mediekanalerna är naturligtvis ett hot mot de etablerade mediekanalerna som  ger såväl ekonomiska som politiska konsekvenser. Det som troligen gör slaget förlorat är dock de yngre generationernas mediekonsumtion.
De följer inte Public Service och den traditionella dagspressen. Även Facebook är out-of-date för dem.
Politikens kampanjande har byggt på de traditionella medierna vilket gör att det finns en symbios dem emellan.

Sist något liknande hände var när piratkopieringen och Pirate Bay var det stora diskussionsämnen. Dåvarande justitieministern Betarice Ask lät sig påverkas av USAs mediaindustri (som är experter på lobbying) och stiftade i panik verkningslösa lagar mot det hela. Det gav mest bara en skjuss åt nya tekniska kapplöpningar och även i viss mån DarkNet. Politiken gjorde alltså läget värre.

Det homogena mediasverige är i ett tydligt paradigmskifte och deras maktbalanser rubbas, därav aggressiviteten. Från alla håll.

/Trendspaning X/

Bankernas fall

Nedläggning av bankkontor är numera vanliga
rubriker i presssen. Trots rekordvinster väljer
storbankerna att lägga ner alltfler kontor och då speciellt i de mindre orterna i glesbygd. Där det finns flest pensionärer som inte tagit till sig internetbanken.
Badwill blir resultatet förutom en sämre service till de äldre.
Fysiska bankkontor blir ju också allt mindre viktiga för de flesta bakkunder. En mer allvarlig konsekvens är att servicen till småföretagen försämras. De får bl.a. allt svårare att finna krediter och lånefinansiering. Storbankerna blir också allt mindre riskbenägna. När en kreditbedömning för ett mindre företag i glesbygd ska bedömas 40 mil bort i en storstad blir också möjligheterna för de små företagen minimala.
Att sedan storbankerna är styrda av kvartalsekonomin ger inte bättre service till kunderna eftersom det är aktieägarnas intressen som kommer i första hand.

När en aktör på marknaden alltmer fjärmar sig från de som faktiskt står för intäkterna (dvs kunderna) öppnar detta upp för andra aktörer som kommer in från "sidan".
Factoringbolagen expanderar därför kraftigt när det gäller krediter till de små företagen. Istället för att låna med företagsinteckningar eller egna lokaler som säkerhet belånar de istället sina fakturor och får därför tillgång till rörelsekredit. Likaså tar de mindre fondbolagen, växlingskontoren m.fl., sig in på finansmarknaden alltmer.

Högmod går före fall stämmer m a o bra på banksektorn. Storbankerna har egentligen samma problem som de stora flygbolagen har haft och fortfarande brottas med. Höga overhead-kostnader i form av en hierarkisk organisation med diverse maktstrukturer som inte är så lätt att banta ner. Komplexa och omoderna IT-system ibland baserade på föråldrade stordatormiljöer som ingen vågar röra eftersom de som kunde Fortran-programmering är 70-plus i dag.

Liskom Ryanair dök upp i flygbranschen och kunde börja på vitt papper med sin affärsmodell ser vi redan nu aktörer på finansmarknaden som egentligen har samma utgångsläge.

Det som skiljer flygbranshcen från bankerna är att de senare har avsevärt sämre rykte och förtroende hos kunderna än vad de stora flygbolagen hade. Likaså är storbankerna farligt exponerade för en bostadsbubbla som kan spricka. Det kan göra att storbankernas fall kan gå avsevärt snabbare.

Räkna alltså med rejäla pardigmskiften inom finans- och bank-sektorn.

/Trendspaning X

Polarisering och härskarteknik

Varje nation har sin polariserade debatt. I USA exempelvis anti-abort-rörelsen.
Något som för oss svenskar är helt otänkbart. För närvarande.

Att vi har haft en starkt ökande polarisering de senaste åren i svenskt debattklimatet lär knappast ha undgått någon. För de som spanar på trender har utvecklingen i Sverige de senaste åren utifrån ett polariserings-perspektiv varit ganska enkel att förutse.

Polarisering är framförallt ett effektivt vapen för att bedriva härskarteknik.
Det låter kanske långsökt men det hela drivs av basala drifter hos Homo Sapiens. Att påstå detta blir troligen rejält provokativt för den som befinner sig i endera ytterkanten av en polariserad fråga.

Den som har en åsikt som har sin grund i en stark övertygelse eller där åsikten gynnar egna syften (eller både och) har dock mycket att vinna på att framkalla en polarisering.
Polarisering syftar då till att tvinga de som inte delar åsikten till att ta ställning för den egna åsikten eller hamna ute i kylan och anklagas eller straffas för att ha en, ofta påstådd motsatt åsikt.

I vissa fall kan det dessutom gynna den egna saken att skapa en fiende dvs. en person eller grupp som tilldelas motsatt åsikt. Det ökar uppmärksamhet, skapar identitet och bekräftar den åsikt jag driver.
Det ökar också rekryteringsbasen för min åsikt. De som egentligen inte har någon åsikt alls leds till att ta ställning förhoppningsvis för den egna åsikten. Inom politiken är detta en välkänd och ofta använd strategi.

George Bush visade denna basala reaktion mycket tydligt efter 11 september-attacken med sitt uttalande:

"If You´re not with us You´re against us."

Wikipedia.org You're_either_with_us,_or_against_us

I fallet 11 september var det, åtminstone för oss i västvärlden, helt självklart att ta ställning mot vidriga terrordåd som dödar människor i allmänhet men speciellt dödar de som inte har något att göra med det som driver terroristerna till sina handlingar.

Men i andra sammanhang kan det vara mindre självklart när händelser eller företeelser inte är lika allvarliga eller spektakulära.
Mussolini använde samma taktik under fascistdiktaturen, Recip Erdogan använder den, George Orwell (1984) och Joseph Heller (Moment 22) använde den i sina romaner. Oprah Winfreys och Dr Phils talk-shower gjorde det. Med andra ord ett tacksamt ämne för att dramatisera och skapa uppmärksamhet. En liberal konsensus-debatt med respekt för varandras åsikter blir en rätt tråkig tillställning och drar varken läsare, tittare eller väljare.

I Sverige har vi framförallt polariseringarna rasism - antirasism, feminism - antifeminism, högerpopulism-extremvänster osv. Om man inte tar aktivt och uttalad ställning för den ena ytterligheten anses man automatiskt vara för den andra sidan. Båda sidor använder polariseringstaktiken på samma sätt med samma retorik även om själva åsikterna är de motsatta. Vem som för tillfället har tolkningsföreträde kan dessutom växla ganska snabbt när någon ny kollektivt stressande händelse sker som ger den ena sidan "rätt".

Och här finner vi kopplingen till härskarteknik. "Om du inte håller med mej då är du inte min vän längre och jag kommer att tala om för alla du känner vilken otäck människa du är."

Härskarteknik har sin grund i rädsla. Rädslan att förlora sin makt, sin position i någon form av hackordning eller sin egendom av något slag. Bakom en aggressiv person finns en rädd människa.

Rädsla framkallar stress som i sin tur framkallar en av två strategier: antingen fight eller flight. De som väljer fight tar mer sannolikt till härskarteknik men det finns även passiv härskarteknik för de som tar till flight. Ett ämne som vi inte går in på nu.

Sverige som nation har upplevt en stark kollektiv stress i samband med flyktingkrisen, en ökad organiserad brottslighet, organiserat tiggeri m.m. Alla dessa nya skeenden under kort tid har framkallat en kollektiv stressen. Som då lett till en polarisering där båda lägren använder i stort sett samma strategi; polarisering som härskarteknik.

Italien, för att ta ett exempel, har egentligen blivit mångdubbbelt drabbat av de senaste årens flyktingströmmar men de har under århundraden varit drabbade av otaliga folkvandringar, stökiga maktsktiften, erövringar, krig och konflikter, strid mellan klanvälden (läs maffiaorganisationerna) och har därför en avsevärt stresståligare befolkning. Politik är dessutom något som pågår utanför "la famiglia" (definitionen familj i Italien består av 100 personer., i Sverige mamma, pappa, barn).
Den politiskt styrda infrastrukturen i Italien är mindre i sin omfattning och mycket sköts istället inom familjen (de 100 personerna) vilket gör att politiken är lågprioriterad hos allmänheten.

Konklusion:

Rädsla ger stress som framkallar härskarteknik och grogrunden till polarisering.
eller
Möjlighet till att öka sin makt gynnas av härskarteknik och därmed polarisering.

Trendspaningstaktik:
När en stressande händelse sker och påverkar en större grupp människor är det dags att fundera på vad som kommer att hända i form av polarisering när den kollektiva stressen sätter fart.

/Trendspaning X