Att fånga konsumentens köplust exakt i det ögonblick det uppstår är naturligtvis en marknadsförares dröm. Svårt med traditionella marknadsföringssätt men inte omöjligt. Handeln försöker i liten skala men mest handlar det om att sortera varor så att kunden kan finna själv.
Tidigare var sk. störtexponering en väl använd metod men detta har minskat avsevärt. I och med lågprisbutikernas intåg blev en lagerliknande exponering branschnorm för att ge ett intryck av lågt pris. I takt med att matinköp alltmer utvecklas till en slags upplevelse blir värdet av rätt exponering alltmer viktigt. Här har inte svensk dagligvaruhandel hängt med när vi nu alltmer får ett kontinentalt köpbeteende. Shopping har blivit ett folknöje och då kräver vi alltmer av upplevelser. Även i matbutiken. Där finns nu en öppning på marknaden för andra aktörer än de tre stora aktörerna ICA, Coop och Axfood som inte ställer om i takt med konsumentens ändrade beteende. Lågpriskedjorna Lidl och Netto lär inte heller bli det hot branschen trodde. Deras koncept ligger långt från konsumentens ändrade krav. I takt med finanskrisen finns det också tecken på att matinköpens andel av den totala inkomsten ökar, dvs man drar in på sällanköpsvaror men unnar sig maten. Utvecklingen triggas också av ett ökat miljömedvetande, alltmer kritik mot tillsatser i mat m.m.
Förutom storstädernas saluhallar saknas också effektiv distribution av de småskaliga matproducenterna som har rätt varor. De blir hänvisade till gårdsförsäljning och torgmarknader.
Sammanfattning: fel varor (industriella, importerade, med tillsatser) säljs hos de stora kedjorna med minimalt värde vad gäller upplevelsen, rätt varor hänvisas till ett torgstånd under begränsad tid, dock med stort upplevelsevärde.
Stora traditionella aktörer inser sällan paradigmskiften vilket öppnar upp för andra aktörer, om än små i dagsläget. Det mönstret upprepar sig i alla branscher stadda i stark förändring.
/Trendspaning X
Inlägg
