fredag 30 oktober 2020

Paradigmskiften

Att använda teorin om Paradigmskiften är effektivt när det gäller att upptäcka trender som är på gång eller som kan förväntas dyka upp.

Här ett utdrag ur Wikipedia som förklarar termen:

"Paradigm är en term myntad av fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn (1922 - 1996)för att beteckna en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen. Enligt Kuhn avgör ett paradigm bland annat:

·       vilka frågor som skall ställas och inte ställas
·       vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas)
·       hur experiment skall utföras
 
När det inom ett paradigm har uppstått en kritisk massa avvikelser från det normala kan en vetenskaplig revolution ske, ett paradigmskifte."
 
Även om de allra flesta trenderna är allt annat än vetenskapliga revolutioner så finns det ändå relativt gott om sådana. Förutom att gamla "sanningar" faller i och med ett paradigmskifte, stökar ett paradigmskifte till det ordentligt i samhällets maktstrukturer. Och därmed också de ekonomiska strukturerna.
 
Alltifrån teknik till mer teoretiska och filosofiska områden. Från analogt till digitalt. Från barnaga till curlingföräldrar. För att ta några konkreta exempel.

För att tidigt finna tecken på paradigmskiften finns det några grundläggande förhållningssätt.
 
Först och främst att inte vara i någon form av beroendeställning till rådande paradigm. Det kan vara beroende utifrån makt, ekonomi eller personlig prestige. Förändringar ses då som ett hot och ignoreras gärna genom bortföklaringar. 
När konsensus råder kring en "sanning" dvs det finns bara ett perspektiv på en företeelse, teori, eller "fakta" är det läge att börja leta efter motsatserna. Där kan kommande paradigmskiften hittas. Sverige är världsledande i disciplinen konsensus.
 
När en paradigm fallit ersätts den av en annan. Det finns då också en tendens till att en paradigm åt det mer extrema hållet ersätts med en paradigm åt det motsatta extrema hållet. Vitt blir svart, vitt blir sällan ljusgrått.


Att sitta bekvämt i en maktposition gör att vi ignorerar skeenden som kan hota den egna makten. 
Makt ger pengar, personlig prestige och allmänt välbefinnande men som ganska snabbt utvecklas till en bedräglig känsla av odödlighet och i värsta fall en grandios självbild. 
Vi blir fat-and-happy.
Fastnar i maktstrukturer gör dessutom särskilt den som hela tiden söker bekräftelse och gillande.
Det gör att exempelvis politiker är sämst i klassen beträffande trendspaning. Ju mer makt desto mindre förmåga att snappa upp långsiktiga signaler i omvärlden. 

När ett paradigmskifte börjar inträffa uppstår ett sk "Liminal Moment". Det präglas av stor oro bland de som känner sin ställning, prestige eller trygghet hotad. Det kan vara på individnivå men även på en mera kollektiv samhällsnivå där gamla strukturer börjar rasa ihop men ännu inte ersatts av nya strukturer. Vilket ger en ökad aggressivitet som kan utmynna i ren härskarteknik. Politiken stiftar exempelvis fler lagar och ropar på förbud. 

Maktstrukturerna börjar krackelera, de flesta klamrar sig fast, medan de med bättre utvecklad överlevnadsinstinkt redan hoppat av i ett tidigt stadium. De senare är för det mesta ganska få.

"The Liminal Moment"
"It means a moment when things are betwixt and between, when old structures have broken down and new ones have not yet been created. Historically, these times of change are the times of greatest cultural creativity, everything is infused with new meanings."

Shirley Turkle, Professor i Sociologi, MIT Boston, USA
 
Paradigmskiften med stökiga Liminal Moments kan verka destruktiva men utan dem hade troligen Homo Sapiens varit kvar på stenåldersnivå.

/Trendspaning X