Sverige - ett land utan livsåskådning?

Organisationen World Value Survey gör med jämna mellanrum en internationell kartläggning av världens länder betr. deras grundläggande värderingar. Det man undersöker är graden av sekularisering och rationella värderingar kontra tro på traditionella livsåskådningar (olika religioner m.m.) samt graden av självförverkligande kontra graden av kamp för överlevnad. Dessa värderingar och situationer påverkar ca 70% av alla de övriga grundläggande värderingar befolkningen har.

Notera Sveriges placering i diagrammet i övre högra hörnet.
Sverige är speciellt, inte andra länder med ungefär samma levnadsstandard.

För en trendspanare är denna undersökning otroligt bra att utgå ifrån då det går att förutse en mängd olika trenders styrka och livskraft utifrån den.
Sverige utmärker sig mer än något annat land. Inget land är mer sekulariserat och inget land har en befolkning som är mer fokuserat på självförverkligande än Sverige. "Tvåan" efter Sverige ligger dessutom långt ifrån oss. Vi har inte längre en religion som kan ge svar på de existentiella frågorna, vi behöver mindre än något annat land bekymra oss för överlevnad.

Yttringar och konsekvenser? Här kommer några tänkbara exempel.

1. SMHI utfärdar Klass 1-varningar när vi får ett snöoväder eller när temperaturen är 30 grader under  fem dagar. Naturens krafter borde kunna hanteras. Det finns ingen högre makt som vi är underställda.

2. Cykelhjälm på trots att forskning och statistik visar att det ökar nackskadorna. Även om skallskadorna minskar. De flitigaste cyklisterna, holländarna, användning av cykelhjälm = 0%.

3. Nollvision. Vi tror oss med hjälp av diverse säkerhetssystem och rutiner kunna undvika alla olyckor. Olyckor kommer sig dock ibland av helt oförutsägbara händelser och tillfälligheter. Noll är en utopi.

4. Vi anammar diverse dieter från olika "forskare". Dieter som inte ens uppmärksammas i länder med mer konservativa värderingar dvs. man har hållit fast vid sin traditionella matkultur. Vilket inte betdyer att svensken är mer hälsosam eller mindre överviktig. Statistiskt snarare tvärtom.

5. Barn blir ett projekt, inte ett sätt att säkra sin egen ålderdom och sina egna gener. Vilket annars är naturens syfte med mänsklig fortplantning. En bäbis blir en accessoir som ska bevisa perfektionismen hos föräldrarna. Ett lyckat projekt kräver metoder och modeller för uppfostran för att skapa en nollvision för en misslyckad sådan.

6. Vår trygghetsnarkomani i största allmänhet. Vi har ingen religion eller andra sociala skyddsnät att söka tröst i för motgångarna i livet som därför förstoras till ett trauma. En motgång ska alltid skyllas på bristande resurser i samhället eller en person ska ställas till svars för att det inte gått som planerat.

7. Religionens makt över folket, vilken inte alls behöver vara positiv, ersätts av media där proffstyckare och experter ger pekpinnar till en vilsen befolkning som söker efter meningen med livet och rättesnören de ska leva sina liv efter. Inte heller det enbart positivt. Många teorier om det lyckliga och perfekta livet blir till normer och krav som ger falska förhoppningar om ett idealliv.

8. Alla definierbara grupperingar i samhället blir alltmer kränkta och kan inte längre acceptera att ignorera eller vända andra kinden till. Toleransnivån sänks alltmer för vad som är kränkande. Eftersom jaget, inte gruppen är viktigast och alla har rätt till det perfekta livet.

9. Hen och könsneutralitet. Ses med stor förundran av andra nationaliteter.

Bara några exempel som för andra kulturer ter sig ganska underliga. Vi ska alltså vara medvetna om att det är Sverige som är exceptionellt jämfört med andra länder. Vi kan inte hävda att vi har normen som alla andra borde rätta sig efter. Vi kan tycka så, men att mindre än 9 miljoner (bl.a. de flesta invandrare exkluderade) ska kunna omvända 9 miljarder till våra värderingar är ganska orealistiskt. Som svenskar får vi krasst räkna med att ta seden dit vi kommer och inte fördöma andra länders kultur. Sedan folkhemmets tid har vi fortfarande starka tendenser till att göra det.

Sekulariseringen i Sverige tog sin fart i samband med det svenska folkhemmet. För att skapa det var man helt enkelt tvungen att ta bort gamla värderingar och ersätta dem med nya. Den strategin var också otroligt framgångsrik under decennier. En avgörande orsak till att Sverige gick från ett fattigt jordbrukarsamhälle till en stark internationell industrination. Ökat materiellt välstånd ger också mindre behov av någon slags livsfilosofi, i alla fall inledningsvis. När väl det materiella blivit självklart och nya generationer ratar överflödet ökar återigen ett behov av mer immateriella värden. Som vanligt skapar alltså generationsväxlingar nya behov och nya trender.
Inga träd växer till himlen och någonstans spårar starka koncept ur (ex.vis folkhemmet) eller blir för gamla, i otakt med tiden och därmed passé och utvecklingshämmande.

/Trendspaning X

Almedalen - politiskt jippo eller demokratisk kommunikation?

Från att ha varit en ganska beskedlig och stillsam tillställning för Sveriges politiker har
Almedalsveckan utvecklats sig till ett stort event där politikerna börjar närma sig en minoritet i antal. Alla tänkbara lobbande organisationer ser möjligheterna att göra sin röst hörd under veckan. Mediabevakningen är massiv.
Debattören och krönikören Soran Ismail menar att eventet är ett hot mot demokration. Att det uppstår en elit av lobbyister och debattörer som alltmer frotteras sig med politikerna och därför närmar sig varandra vad gäller egenintresset dvs att deras roller mer och mer handlar o en födkrok, att de som sitter på pengarna (politikerna) kan bearbetas för att lättare få loss dem till den egna organisationens verksamhet. En proffstyckarelit, en mediaelit som förr eller senare sitter i samma båt och därmed inte kritiskt granskar politikerna eftersom de blir alltmer beroende av dem. Och politikerna av dem.
Det är väl belagt att konsensus är grogrunden för korruption. Frågan är om Almedalsveckan blir en grogrund för konsensus mellan två grupper; politikerna resp. de som ska granska och ifrågasätta dem.
Eller är det helt enkelt tvärtom. Att en ökad kommunikation mellan lobbyister och politiker ger mer förståelse för varandras situation och därmed en bättre politik?

Att finna balansen mellan två grupper i motsatsförhållande är ofta avsevärt svårare än att den ena gruppen är starkare. Makt är beroende av styrka. Frågan är vem som gett de som har makten deras mandat och hur starkt det upplevs vara?
Att Almedalsveckan bytt skepnad bara på några år kan vi konstatera. Vad det bytet får för  konsekvenser kan vi än så länge mest spekulera i. Tydligt är dock att det alltmer uppstår en "proffstyckarelit" som har liten kontakt med "folket". Särskilt om den eliten är finansierad av allmänna medel. Här närmar vi oss både EU och USA vad gäller den frågan. Ett tecken är att de mer radikala och extrema partierna tar mark då de etablerade blir alltmer fjärmade från sina sk väljargrupper. Grupper som tidigare var mer homogena än vad de är idag då generationsskiftena tickar på. Medlemsraset i de flesta partierna är en signal om detta. Det som sitter i väggarna i gamla organisationer brukar vara väldigt svårt att bli av med. Oavsett verksamhet och ideologi.

/Trendspaning X

Glappet mellan generationerna - korruptionen i Sverige

Spänningar mellan gamla och unga generationer

Ryggkliande och vänskapskorruption

har alltid funnits. Speciellt mellan
föräldrageneration och ungdomar. Så även idag i Sverige. De unga anses enligt de äldre vara oansvariga, kan inte hålla tider och vill inte anstränga sig utan ställer mest bara krav.

De största spänningarna brukar vara mellan de två generationer som har en emellan sig. Dvs 60-talisterna ser 80-talisterna som en problemgeneration. Det handlar ofta om att de yngre upplevs som ett latent hot för den maktposition som de äldre har. Eftersom de kan mer om det som gäller i framtiden.

De här spänningarna accentueras nu bl.a. av en hög ungdomsarbetslöshet. De utesluts helt enkelt från aarbetsmarknaden pga en stelbenta regler och lagstiftning, eller snarare tolkningen av dem. De etablerade håller krampaktigt kvar de regler som de byggt upp sin makt kring. Signalerna från företagen, att det inte går att hitta kompetent arbetskraft, blir också ett slag i ansiktet på de unga, trots att deras utbildningsnivå är den högsta någonsin. Regeringen har gått ut med att de äldre måste bereda sig på att arbeta efter 65 års ålder pga. "brist på arbetskraft". Också ett slag i ansiktet på de unga. Orsaken till det uttalandet kan man som vanligt när det gäller politiska uttalanden, spekulera i, kanske är det snarare så att pensionssystemet beräknas bli otillräckligt om alla 40-talister och tidiga 50-talister går i pension, kanske till och med före 65 års ålder?

Förr eller senare dör ju de gamla generationerna undan vilket gör att de som är unga idag oundvikligen kommer att ta över. Frågan är bara hur mycket de gamla generationerna kan tänkas rasera innan de faller för åldersstrecket? Att förstöra ett företag med hjälp av tröghet, rädsla, orkeslöshet, oförmåga att se nya trender och diverse gammaldags idéer vet vi att det går alldeles utmärkt, men det går lika bra med ett samhällssystem.
Det som är ett problem för Sverige är framförallt gamla maktstrukturer i politiken som obehindrat får fortsätta existera och en stelbent arbetsmarknad som utestänger de unga och de svaga. I värsta fall leder det till sämre konkurrenskraft för de sektorer inom näringslivet som exporterar, samt att de potentiella toppkrafter som kan bidra mest till tilväxt, lämnar Sverige eller hemkommunen för andra mer öppna och dynamiska nationer och samhällen.

Maktstrukturerna i kommuner och offentlig förvaltning är oftast alltför cementerade. Problemet är inte bara att ungdomarna hindras. Det är värre än så: kommunalråd som suttit alltför länge och byggt upp sin makt kring positionen och därmed även byggt upp en vänskapskorruption. Det har lett till att korruptionen är omfattande och utbredd i Sverige även om den officiella versionen säger att vi inte har någon korruption. Statistik och diverse fall inom offentligehetn säger dock något helt annat.
Svenskens förtroende för det offentliga ligger också på en bottennivå jämfört med andra nordiska länder.

Bloggen Flanera om Vänskapskorruption

Frågan är om det kanske i politiken är större skillnad mellan de gamla och de unga politikerna än det är mellan de olika partierna?

Det här kan också vara orsaken till att återväxten i politiken varit klen. Det handlar kanske inte om att de unga är ointresserade av politik, det kanske handlar om att de etablerade gamla politikerna inte släpper in de unga?
Men se det hela positivt. Förr eller senare rasar det korrupta ihop, om inte annat faller de korrumperade för någon form av åldersstreck. Om Mubarak i Egypten och Khadaffi i Libyen trots sina omfattande maktapparater inte lyckades hålla sig kvar vid makten lär inte heller vänskapskorrumperade kommunalråd som sitter på övertid, göra det.

Läs gärna mer i boken "Den skenhelige svensken" om korruptionen i Sverige.
Den skenhelige svensken. Tidningen Kulturen

/Trendspaning X

Start-up-explosion

Start-ups, oftast signifikativt med unga entreprenröer som startar upp företag där internet är basen för verksamheten, har mer eller mindre exploderar i antal världen över. De som var med runt sista sekelskiftet kommer ihåg den hype som var då kring de nystartade internet-bolagen, hur den "nya ekonomin", dvs kontinuerlig tillväxt pga globalisering, tjänster och internet, skulle ta över efter den gamla ekonomin (industri). Den bubblan sprack dock.

Vad är det som säger att det skulle gå bättre nu? Att det bara är nästa bubbla?

Det finns faktiskt några markanta och avgörande skillnader:

1. Nu finns det ett antal goda exempel på att det faktiskt går att tjäna pengar på internetbaserade tjänster. e-handeln ökar starkt, Facebook och andra sociala media gör miljardvinster osv.

2. Finansieringen har blivit lättare. Crowdfunding på nätet har blivit ett alternativ till bankerna som blir allt mindre riskbenägna.

3. Tekniken har mognat. Att bygga en webshop år 2001 kostade miljoner. Nu finns det färdiga sådana för 349 kr per månad. Överlag har tekniken blivit billig och tillgänglig för alla. Det mesta finns i molnet så det behövs inga serverparker eller programutevklingsavdelningar för att starta upp. När det så småningom behövs det, då hyr man in sig hos de som tillhandahåller den tjänsten.

4. En ny generation som har växt upp med internet och knappt kan föreställa sig hur det var innan det fanns. Det betyder bättre känsla för och djupare förståelse för vilka affärsmodeller som kan fungera på nätet. Med andra ord bättre hitrate istället för att bara lyfta över irl-modeller på nätet.

5. Den rent fysiska strukturen i näringslivet har ändrat sig. Eller snarare anpassat sig till de unga entreprenörerna. Co-working spaces där startups kan arbeta och samarbeta över alla gränser, accelerator-organisationer där start-ups kan få hjälp att förverkliga sina ideer osv.

6. Kapitalet brinner i fickan på de som har makten över det. De stora vinsterna görs idag inte genom att starta en industri till. Även om produktionen nu flyttar tillbaka till Europa och USA. Riskkapitalet räknare med en hitrate i bästa fall 1 på 3 där man får pengarna tillbaka. För att göra rejäl vinst är hiraten snarare 1 på 10.
venture-capital-and-its-33-success-rate/

7. Det blir slutligen allt tydligare att de stora hierarkiska organisationerna oftast drivna av kvartalsekonomin inte har förmågan till innovationer och nytänkande. Att kreativitet och entreprenörstänkande kvävs i hierarkierna som drivs mer av makt, egen vinning och diverse internpolitiskt spel än att åstadkomma någonting konstruktivt för en bättre värld.

startups-are-exploding-around-the-world/

Summa sumarum så är det inte de tekniska och finansiella resurserna som helt avgör vem som lyckas på en marknad idag.
Kreativitet och nytänkande, kundnära utifrån och in-tänk istället för tvärtom ("vilka produkter och resurser har vi som vi vill sälja?"), insikt om att det är affärsmodellen (strategin) som avgör om man lyckas, inte det välkända varumärket eller den stora organisationen.

/Trendspaning X

Personlighet viktigare än utbildning

Personlighet viktigare än utbildning på framtidens arbetsmarknad. Ganska logiskt i en stenhård konkurrenssituation. När produkternas kvalitet och egenskaper blir hygienfaktorer är det känslor i form av upplevelse, bemötande, relation m.m. som avgör vem som får sälja, leverera, komma till tals. Gamla utvärderingskriterier håller m a o inte längre. Magkänslan blir allt viktigare rekryteringsinstrument. CV med formella meriter och utbildningar blir passé.

Småföretagen får alltfler konkurrensfördelar

Sveriges näringsliv har varit uppbyggt framförallt av de stora företagen, få medelstora företag och många små företag varav de senare ökat starkt i antal under de senaste decennierna.
På världsmarknaden blir instegskostnaden i de flesta branscher allt lägre. Det kostar med andra ord allt mindre för ett litet företag att ta upp konkurrensen med de större. Det de små dessutom har som fördel är framförallt flexibiliteten, att kunna reagera på snabba svängningar på marknaden, ställa om produktion och leverans (både tjänster och varor) till kundens önskemål, lättare kunna hantera små serier eller helt kundstyrda engångsleveranser.

Till detta ska läggas kraften och uthålligheten i entreprenörskapet. På lite längre sikt krävs också kreativitet för att vidareutveckla produkter och tjänster. Det finns en hel del forskning som bekräftar att stora hierarkiska organisation kväver kreativitet och initiativkraft. Därav trenden att de stora köper upp de små för att komma åt deras innovationer och nyskapande idéer. SÅdant som de inte förmår att åstadkomma i den egna organisationen. Att det efter uppköpet sedan blir stopp igen efter ett tag är en annan och mer långsiktig problematik eftersom det ofta är kortsiktigheten dvs kvartalsekonomin som styr.
På sikt borde vi kunna räkna med att de små fortsätter att öka sin del av marknaden. Storlek och skalfördelar är inte längre lika verkningsfulla konkurrensmedel.

Småföretagen ökar exporten

/Trendspaning X

Konsumentens makt är stor - boostad av sociala media

I början av 2014 kunde vi läsa om hur de svenska grisbönderna var tvungna att dumpa sitt kött ut på den europeiska marknaden då priskonkurrensen från bl.a. Danmark gjorde deras kött osäljbart i Sverige. Någon månad senare kunde vi läsa att det råder brist på ekologiskt griskött i Sverige.

För få ekologiska grisbönder anges vara orsaken men sannolikt även en stor slakterikoncern (Scan) som inte har förmågan att följa med marknadens krav. Detta kombinerat med dagligvaruhandeln som trots konsumenttrenderna kör på billigaste pris dvs. importerat kött, samt restaurangrossisterna som prioriterar ekonomi långt före kvalitet och etik.

Vad hände mellan dumpning på export och brist?

Jo, bland annat, ett antal artiklar publicerades om de danska och tyska grisarnas eländiga liv och det asburda i att den svenska hårda lagstiftningen fördyrar svenskt kött men att kanalerna ut mot konsument kör på pris och inte på den kvalitet som efterfrågas.

Debatt och reportage i media driver på debatten i världens tredje största "nation" dvs Facebook samt övriga sociala media såsom Twitter m.fl.

Konsumenten makt har tidigare inksrönkt sig till att inte köpa i butiken. Ofta har det varit de mest upplysta och mest aktiva inom vissa frågor som kunnat påverka om än i liten omfattning. Nu blir en räckvidden för spontant uppkomna "Kampanjer" på de sociala medierna en kraft at räkna med. Dessutom med en snabbhet i genomslahskraft som inte varit möjlig tidigare.

Brist på ekologiskt kött (Sveriges Radio)

/Trendspaning X