Kriser förändrar en hel del efter att krisen gått över. Dock inte allt.
Den psykopatiske chefen kommer fortsatt att vara psykopat.
Den osäkra chefen kommer fortsatt att vara proffs på härskarteknik.
De lydiga tjänstemännen kommer fortsatt att huka sig och lyda ovanstående.
De giriga finanshajarna kommer fortsatt att vara giriga.
De religiösa extremisterna kommer fortsatt att vara fasta i sin tro.
De extrema feministerna, högerpopulisterna, vänsterextremisterna och alla andra i den genren kommer fortsatt vara övertygade om att de har rätt och alla andra helt fel.
Listan handlar mer om personlig läggning än något annat. Även om det också handlar om strömningar i samhället. Men vissa personlighetstyper drar sig till vissa strömningar.
Personlighet ändrar man inte så lätt, vare sig den personliga läggningen anses vara normal eller tillhöra någon modern diagnos.
Näringslivet, börsen och makteliterna kommer efter krisen att återupprätta sina domäner. Eller i allafall försöka. I de flesta fall kommer de att lyckas, då pengar ändå är samhällets styrmedel oavsett politisk eller ideologisk livsåskådning.
Det som förändras är snarare befolkningens konsumtionsmönster. Konsumtion av varor och tjänster men även konsumtion av åsikter och ideologier. Vilket i sin tur styr vad som anses vara OK och inte OK, vad som är skamligt, trendigt, ute eller inne. Vad som ger status och vad som anses vara töntigt out-of-date. Och därmed också hur debattagendan kommer att se ut. Detta kan makteliterna inte påverka i lika stor utsträckning. Konsumentens makt är större än så.
Corona-krisen har av en del debattörer jämförts med 2:a världskriget. I den jämförelsen ska vi dock komma ihåg att i det kriget dog 50 miljoner människor och att största delen av Europas produktionsapparat i stort sett låg i ruiner. Förutom Sveriges ska nämnas, som hade förhandlat med nazityskland under kriget och därmed var väl rustade att möta en ökad efterfrågan i efterkrigstiden. På den grundvalen byggdes sedan folkhemmet.
/Trendspaning X
Inlägg
