Skavlan-effekten - norsk töntstämpel bort?

Av svenskarna har norrmännen sedan lång tid tillbaka, mer eller mindre snällt, hånats och ansetts töntigare än de "coola" och mer reserverade svenskarna.
Idag är det dock ett faktum att de "norska töntarna" är avsevärt mer framgångsrika än sin granne. Högre inkomst och levnadsstandard, ingen statsskuld, pengar i statskassan. Sverige är nu det fattiga lågprislandet som de rika norrmännen åker till för att shoppa.
Norge står dessutom självständiga och starka utanför EU och slipper att rätta sig efter olämpliga EU-regler eller skicka 12 miljarder per år till Bryssel.
Att Sverige inte lyckats få arrangera ett OS känns naturligtvis ännu roligare för Ola Nordman (norsk motsvarighet till Medelsvensson).
Även SAAB-affären visade på norrmännens styrka. Även om just den affären gick i stöpet visade det ändå tydligt på en större riskbenägenhet än i Sverige. Svenskt kapital lyste med en pinsam tydlighet med sin frånvaro i den affären.
Att Fredrik Skavlans succéartade pratshow nu är Skandinaviens mest sedda kan därför ha sin förklaring. Det norska kynnet är inte längre töntigt, tvärtom.
Frågan är om de svenska "landsortstöntarna" (inte lika "coola" som stockholmarna alltså) åker snålskjuts på trenden?

/Trendspaning X

Blondinbella bättre än kurator-tant?

Blondinbella menar att hon gör en insats med sin blogg; att hon hjälper tonårstjejer till bättre självkänsla. Om hon gör det är hon nog bäst skickad att bedöma utifrån den respons hon får. Det finns dessutom en logik bakom det hela:

I takt med allt snabbare samhällsutveckling blir också skillnaderna i värderingar mellan generationerna allt större. De äldre får utifrån sin egen bedömningsgrund allt svårare att "förstå" ungdomarna. Det finns det många exempel på, bl.a. oroligheterna i Malmö och Göteborg tidigare under 2009.

Det kan därför bli en allt större utmaning för skolans kurator-tant (eller -farbror) att förstå ungdomarnas verklighetsbild.
Den som är bara några enstaka år äldre (Blondinbella, 19) borde också ha lättare att nå fram till "målgruppen" dvs tonårstjejerna.

/Trendspaning X

Chartjackers - crowd-sourcing på Youtube

Fyra killar i 18-årsåldern från England har sedan 5 september drivit sin idé att skapa en hitlåt på Youtube där mnga frivilliga skriver musik och text, spelar in, mixar och gör musikvideo till låten.

Allt blev klart på rekordtid. Idag är muskvideon på plats nr 16 på Youtube (av mest sedda videoklipp) och på plats nr 22 på iTunes (av mest köpta). Intäkterna går till välgörenhetsorgansiationen "Children in Need", http://www.childreninneed.org/.

Det går alltså att snabbt och enkelt göra samarbetsproduktioner på nätet där frivilliga insatser står för arbetet.
Att på sikt kommersialisera ett sådant arbetssätt är troligen inte alltför komplicerat med de betalningssystem som finns att tillgå på nätet.

Företeelsen, som på "internetska" kallas för crowd-sourcing, kan också ses som ett tecken på att musikindustrins affärsmodell får allt svårare att hävda sitt existensberättigande i takt med att verktyg för produktion och kommunikation nu finns i var mans hand.

Kolla in det hela på Youtube, från första början till färdigt resultat:
http://www.youtube.com/watch?v=mbrlWQSKURc&feature=PlayList&p=ED499F92B092DDB3&index=0&playnext=1

/Trendspaning X

Zeitgeist Bias ....

.. ett uttryck myntat av Adam Gordon, författare och trendforskare, http://futuresavvy.net),
som fritt översatt betyder tidsandans störning.
Det handlar alltså om att vi försöker förutse framtida trender med vår tids glasögon. Att det kan bli felaktiga bedömningar är lätt att räkna ut men det krävs en del eftertanke för att inte själv hamna i fällan.

Ett exempel är (föga förvånande) nutida mediabranschen som förutspår en snabb kvalitetsförsämring av dagens media- och kulturutbud. Som konsument har vi snabbt vant oss vid att mycket av utbudet är gratis; vi blir ovilliga att betala för det. De som ser utvecklingen som negativ varnar för en "amatörisering" eftersom det blir allt mindre resurser, dvs pengar för att prodcera ett kvalitativt kulturutbud.

Frågan är dock vad som är kvalitativt och vem som gör den bedömningen?
Enligt vår tids glasögon i fildelningsdebattens kölvatten, skulle det då vara den etablerade media- och kulturindustrin?

En intressant vinkling är att debatten menar att folkets inflytande på kulturutbudet leder till en försämring medan kultur med mycket pengar i ryggen leder till en förbättring. Den som var med på 70-talet och den "vänstervåg" som då rådde kan nog tänka sig tillbaka till den tidens tidsanda och snabbt konstatera att då var debatten den absolut motsatta.

Vill man tänka ytterligare ett steg på den vägen kan man också fundera på Göran Hägglunds angrepp på den svenska kultureliten, eller "kulturvänstern" som han uttrycker det och försöka få ihop resonemangen.

Med andra ord Zeitgeist Bias både då och nu. Helt säkert också i framtiden.

/Trendspaning X

Liten blir starkare än stor

Under hela den industriella perioden i västvärldens ekonomi har storlek på företag och aktörer på marknaden varit avgörande. Tillverkning i stor skala har gjort att rationalisering och effektivisiering kunnat göras. Stora resurser för att nå ut till en massmarknad har varit en förutsättning.
Det finns tecken på att den trenden bryts:

Produktionsmedlens demokratisering
I takt med att maskiner, IT-verktyg m.m. blir allt billigare blir det också möjligt för allt fler att producera vare sig det gäller tjänster eller produkter.

Överkapacitet på produktionsresurser
Automatiseringen i industrin har drivits mycket långt och i de allra flesta segment finns en överkapacitet vilket leder till överutbud och prispress.

Distributionskanalernas betydelse ändras
Tidigare var det viktigt att ha inköpskanalerna etablerade. Ensamrätt, återförsäljarrätt var en viktig konkurrensfaktor. Tack vare ett överutbud kan vad som helst köpas av vem som helst.

Marknadskanalerna ändras
Tidigare var det traditionell media som var vägen ut till konsumenten. Dyra annonskampanjer, lanseringskampanjer m.m. krävde stora resurser. De kanalerna fungerar inte effektivt idag på grund av ändrad mediekonsumtion. Sociala nätverk drivna av internet tar över alltmer.

Överutbud skapar kräsna kunder
Tidigare höll konsumenten till godo med många massproducerade produkter eller tjänster. Idag gäller mångfald och unikitet. Allt ska gå att skräddarsy, välja till eller välja bort detaljer, funktioner m.m m.m.

Personlig kontakt viktigt
I och med att alltmer konsumtion sker via nätverk gäller också att en produkt eller tjänst ska knytas an till en person eller en grupp i samhället. Anonyma produkter från anonyma företag, om än med starkt varumärke idag, tappar förtroendet hos konsumenten. En produkt eller tjänst ska kopplas till en livsstil, en person vars värderingar stämmer överens med de egna.

Varumärkets betydelse minskar
Tidiagre har igenkänningsfaktorn varit av betydelse. Känt varumärke har stått för trygghet. Under senare år har de starkaste varumärkena ifrågasatts och lever ett farligt liv om företaget bakom det har några som helst lik i garderoben. Bättre då att knyta an till vad kompisen eller en viss gruppering konsumerar.

Fel beslut i ledningsgrupperna
Det finns forskning som visar på att ledningsgrupperna i de stora företagen har svårt att överblicka verksamheten och konsekvenserna av de beslut de fattar. GM:s problem är tydligt exempel på detta där en rad felbeslut gjorts då ledningen suttit för långt från sina kunder.

Att alla stora företag skulle försvinna är osannolikt eftersom det kvarstår en hel del verksamheter där storleken har betydelse. Vissa stora företag har också visat på god förmåga till flexibilitet och anpassning. Däremot bryts sannolikt trenden sedan många år där stor blivit större. Det som f.n. motverkar den processen är kvartalsekonomin där det fortfarande är mycket lönsamt att slå samman, stycka upp och sälja företag eller delar av dem.

/Trendspaning X

Affärssystem - nästa dinosaurie som dör?

De riktigt stora IT-baserade affärssystemen - enterprise IT - de som de stora bolagen köper eller byter ut när de köper upp varandra, leder ofta till gigantiska IT-projekt som urholkar lönsamheten när de implementeras. Vinstvarningar när projekten går över styr är inte ovanligt.
Branschen leds av ett fåtal riktigt stora aktörer; SAP, Oracle, Baan m.fl.
Projekten blir ofta genomgripande för organisationerna med utbrett missnöje bland användarna som följd. Konsekvenserna är svåra att överblicka. Olika verksamheters olikartade behov är svåra att tillgodose.
Ett sätt att ändock lyckas är att ändra verksamheten och organisationen till systemens standardfunktionalitet. Att skräddarsy ett stort system till verksamheten är förenat med stora kostnader och lätt att misslyckas med.

Problemet med det resonemanget är dessvärre att det idag inte är affärsidén som gör ett företag unikt, det är istället en unik affärsmodell.

Läs mer om vad Linus Malmberg skriver på http://www.trendspaning.se/
under rubriken "Ståplats på flyget och en euro per toalettbesök".

Han tar upp exemplet RyanAir där deras framgång helt och hållet ligger i själva affärsmodellen, inte i affärsidén (den delar de med många flygbolag).

Utifrån det resonemanget, hur skulle RyanAir ha lyckats om de nöjt sig med ett standard bokningssystem från en stor marknadsledande leverantör till flygbranschen? Knappast särskilt lyckosamt då just deras skräddarsydda bokningssystemet är centralt i deras affärsmodell.

/Trendspaning X

Tyska valet störs av "flash mobs"

S.k. snabbaktioner eller "flash mobs", dvs protestaktioner, organiserade via internet av unga, har stört den tyska valkampanjen. Syftet enligt de som genomför aktionerna är att "störa de innehållslösa valkampanjerna".
De etablerade politikerna hindras att komma till tals i de planerade valtalen till allmänheten ute på offentliga platser.
De tyska politikerna har tagits på sängen av denna nya form av missnöjesyttring.
Bakom det hela anses bl.a. det tyska piratpartiet ligga, vilket bildats med det svenska piratpartiet som förebild, men även känkraftsmotståndare. Yttringen kan tolkas som de ungas frustration över att det politiska etablissemanget inte lyssnar på dem och att många länder däribland Tyskland och Sverige, står mitt uppe i ett paradigmskifte vad gäller information, kommunikation och därmed demokrati. Det tillsammans med ett generationsskifte som späds på av relativt stora kullar av dels 40-talister på väg ut och dels 80-90-talister på väg in i samhälle och näringsliv.
Kraften i det hela är något nytt för den äldre generationen som ändock själva stod på barrikaderna 1968. Angela Merkel var ju exempelvis husockupant på den tiden.

/Trendspaning X

Konsumenten den bästa säljaren - Lex iPhone

När Stephen Jobs gav sina utvecklare i uppdrag att ta fram en mobiltelefon (iPhone) var uppdraget enkelt uttryckt: Utgå från att alla hatar sin mobiltelefon.
Vilket väl de flesta kunnat skriva under på med obegripliga svårlästa menyer, extremt känslig för minsta vattendroppe, faller i bitar när man tappar den osv.

Lanseringen av iPhone föregicks av mängder av rykten och spekulationer, både positiva och negativa. Vilket naturligtvis ledde till massiva förhandsbeställningar. När väl produkten kom var den helt annorlunda och försäljningen tog fart direkt. Skepsis från etablerade experter m.fl. hörde till bilden och förstärkte det hela ännu mer.

Apple fann ett behov på marknaden som hittills täckts upp av företag som utgick från tekniken, inte människan.
Apple gjorde tvärtom, utgick från hur människan fungerar. Ett intuitivt, hollistiskt synsätt istället för ett tekniskt, hierarkiskt.
Effekten av detta blir att Apple kan nöja sig med minimala marknadsföringsbudgetar. Användarna av en iPhone blir de bästa säljarna. Användarna skapar innehållet i varumärket iPhone. . Inte massiv marknadsföring. Alla som har en känner samhörighet.
En ny version blev en världsnyhet. De gamla kunderna glöms inte heller bort, de kan ladda ner den nya versionen gratis. En hel industri skapas kring applikationer till iPhone. Som också skapar ett faktiskt innehåll i varumärket.
Konsumentens makt gäller. Idag är det kölistor för att få köpa en iPhone. Utan reklamkampanjer.

/Trendspaning X

Varumärke fungerar bara på kossan...

....fritt översatt. Den engelska titeln på en bok skriven av Jonathan Salem Baskin är "Branding Only Works on Cattle; The new way to get known (and drive Your competitors crazy)".

Jonathan Baskin menar att det traditionella synsättet på hur man bygger varumärke är snabbt på väg utför. De flesta verksamma inom marknadsföring i såväl produkt- socm tjänsteföretag är överens om att de traditionella marknadsföringskanalerna inte fungerar längre.
Att försöka "bygga varumärke" på traditionellt sätt blir allt svårare. Det försvåras också av konsumentens kritiska förhållningssätt mot traditionell reklam och en fragmentisering av media-kanalerna.
Baskin menar också att varumärke är en artificiell företeelse skapad av reklambranschen som gör effekten av deras tjänster svåra att mäta (med avsikt).
Han menar också att det är missvisande att behandla kunder som statistiska objekt som kan segmenteras, kategoriseras eller kvalificeras.
Istället är det till stor del konsumenternas beteende som driver marknaden, inte ensidigt tvärtom. Inget varumärkesbyggande kan bli lika effektivt som det där konsumenterna själva bygger innehållet. Fokus blir då istället på faktisk försäljning, faktiskt antal användare och kunder. Deras engagemang blir det som driver försäljningen.

/Trendspaning X

Provocera etablissemanget och du blir hörd

Ett enkelt sätt att bli uppmärksammad är att provocera. Utmaningen för den som vill göra det är att finna kanalerna för att nå ut med provokationen. En pågående demokratisering med avseende på makten över samhällets informationskanaler ökar dock möjligheterna. Det handlar om bloggosfären, forum på Twitter och Facebook eller snabbt iscensatta protestaktioner organiserade via de sociala nätverken på nätet. Det här ger möjligheter att nå ut till många snabbt.
Samhällets olika etablissemang inom kultur, politik, näringsliv m.m. får allt svårare att styra debattagenda eller vidmakthålla politiskt korrekta åsikter. Tabubelagda ämnen rivs upp och provoceras. Provokationen får stor uppmärksamhet, kanske på grund av att den etablerade politiska debatten (politiker emellan) i Sverige av många anses som alltmer ointressant.

Göran Hägglund utmanar svenskt kulturetablissemang (som litet parti farligt nära 4%-gränsen kan han eller till och med måste han kosta på sig det), Anna Anka utmanar svensk politiskt korrekt kvinnosyn, Pirate Bay provocerade rättsväsendet och agerade draghjälp åt Piratpartiet in i EU-parlamentet, Centerns Ungdomsförbund vill tillåta prostitution.... med flera extremt tabubelagda ämnen som plötsligt hamnar i ljuset.
Ett gryende krig mot etablissemanget, mot det politiskt korrekta? Sverige har på grund av att det är ett litet språkområde varit relativt likriktat med avseende på debatten i samhället. Tack vare (eller på grund av, hur man nu vill se det) demokratiserade informationskanaler är vi på väg mot ett mer "kontinentalt" debattklimat där spännvidden blir större. På gott eller ont, det är en smaksak.

(att förmedla trender är provocerande kan författaren intyga!)

/Trendspaning X

Ungdomsarbetslöshet skapar oroligheter

Bränder och förstörelse i Göteborgs förorter orsakade av ungdomar förbryllar många.
De som arbetar ute i fält med ungdomar är dock inte lika förbryllade liksom ungdomarna själva i de aktuella områdena som säger ungefär så här:
Det finns inga jobb, inget att göra på fritiden då fritidsgårdar m.m. har stängts pga besparingar. De upplever också att ingen lyssnar på dem, det finns helt enkelt inget forum där de kan göra sig hörda. Framförallt när de alltmer tenderar att hamna utanför samhället.
Med en ungdomsarbetslöshet på 29% (senaste siffran) plus närmare 100 000 personer i åldersgruppen 18-25 år som står helt utanför all statistik (inte i arbete, inte studerande, inte sjukskrivna, inte arbetslösa) menar många att vi får räkna med fler oroligheter i fler städer.

Sverige har sedan flera år legat i botten vad gäller EUs statistik för ungdomsarbetslöshet. En fråga som politikerna inte tagit tag i och som då enligt naturlagarna börjar "jäsa" för att till slut explodera.

Publicera inlägg

/Trendspaning X

Darwinismen praktiskt tillämpad i finanskrisen

Enligt Darwins teori är det inte den starkaste som överlever utan den som lättast anpassar sig. Teorin har visat sig gångbar även i näringslivet i finanskrisens spår. Många stora företag som tidigare ansetts som stabila har vacklat betänkligt. De har visserligen dragit med sig många små i fallet men förmåga till anpassning och uthållighet är oftast som störst i de minsta ägarledda företagen. Att övervintra och leva på sparlåga är ofta lättare med liten kostym.
Är det ödets ironi att årets Darwin-jubileum sammanfaller med ett tydligt exempel på att hans teorier är "still going strong"? Eller "still going adjustable" kanske är ett bättre uttryck.

/Trendspaning X

Nätverkande kräver empati och intuition

Empati och intuition är egenskaper som inte premierats särskilt mycket i vårt näringsliv. Istället har regler, rutiner och systematisk arbete och, inte minst, faktabaserade beslut varit ledord.
I takt med att hierarkiska organisationer alltmer visar sig ineffektiva genom att felaktiga beslut tagits i dem (märks inte minst i finanskrisens kölvatten) kan detta leda till en renässans för känsla, intuition och empatisk förmåga.
Idag krävs flexibilitet och intuitiv förmåga för att hänga med på en snabbt föränderlig marknad. Förmågan att ha kontinuerlig kontakt med sin marknad och lyssna på sina kunder väger tyngre än finansiell styrka och lång erfarenhet.
För att klara en föränderlig omvärld krävs också flexiblare organisationer. För att möta kundens krav måste nätverk skapas som vid varej tillfälle löser kundens behov. Nätverkssamhället, till skillnad från det hierarkiska samhället, ställer högre krav på social kompetens. Social kompetens ställer i sin tur krav på en god empatisk förmåga. Som alltså kommer at värderas allt högre. Den som inte kan läsa av och anpassa sig till övriga medlemmar i ett nätverk eller har avvikande värderingar blir förr eller senare utesluten i detsamma. Förmåga att nätverka blir en överlevnadsfaktor.

/Trendspaning X

Finansiellt fokus förstör affärerna

Finasnkrisen som blottat ett dysfunktionellt finanssystem, bonusskandaler samt inte minst kortsiktig kvartalsekonomi som nu leder till att nationalstaterna måste rädda storföretagen med finansiella stödåtgärder gör att konsumentens bild av privatkapitalismen i allmänhet och de stora företagen i synnerhet fått sig en allvarlig törn imagemässigt.
Skattemedlen riskeras pga kortsiktigt och dåligt ledarskap i de stora företagen.
Framledes kommer ett ensidigt finansiellt fokus (vilket varit börsnoterade företags verklighet) troligen att bli kontraproduktivt för affärsverksamheten. Konsumenten och även producenternas inköpsmönster kommer alltmer att riktas mot hållbar utveckling, etik och moral. Ett starkt fokus på vinst och lönsamhet får således motsatt effekt.
Å andra sidan kommer en övertygelse, en mission och en god idé att driva lönsamheten i riktning mot högre lönsamhet. En sådan verksamhet kan dock svårligen drivas i ett företag där ledningen är anonym och det saknas en stark och långsiktig ledning. Fördel för Google, Apple m.fl. som drivs av en passionerad ledning men sämre läge för storföretag såsom Procter & Gamble, Unilever, Nike (GM har ju redan gått i konkurs) m.fl.

/Trendspaning X

Vågspel med de ungas rättsuppfattning

Cykelhjälmslagen gjorde barn och ungdomar till lagbrytare. Dock utan möjlighet att dömas.
IPRED-lagen har gjort majoriteten av Sveriges ungdomar till lagbrytare.
Pirate Bay-domen ger signaler att rättsväsendet tycks utdöma strängare straff för fildelning än för våldsbrott.

Just nu pågår debatten för fullt i Pirate Bay-domens efterdyningar. Frågan är vilka signaler det skickar till Sveriges ungdomar? Risk finns att förtroendet för svensk lag och rättsväsendet får sig en törn hos en hel generation, de barn och ungdomar som växer upp idag.
Om de klassas som brottslingar i lagens mening för något de inte kan förstå är fel, kan det finnas risk att gränserna tänjs till det som faktiskt skadar andra männniskor allvarligare än att ladda ner en mp3-fil.
Svenskt rättsväsende och svenska politiker som driver frågor om att begränsa friheten på nätet kan spela ett högt spel där konsekvenserna visar sig först på längre sikt.

/Trendspaning X

Politikerna "fixar" inte sociala webben

DN har genomfört en undersökning om politikernas bloggande. Var fjärde riksdagsledamot bloggar men intresset för att läsa vad de skriver är minimalt. Kommentarerna är få, bara var tredje bloggare får några kommentarer alls.

Enda riksdagsledamoten som fått många kommentarer är Johan Linander, centerpartiets talesman i rättsfrågor.
Han har bloggat om framförallt fildelning och integritetsfrågor.

Lika illa är det ställt med besöken på partiernas hemsida. Med ett undantag: Piratpartiet.

Med detta som bakgrund kan man spekulera i vartåt trenderna pekar.

Har politikerna överhuvudtaget missat att ta upp frågor som berör bloggläsarna?
Blir klyftan mellan politiker och folket allt djupare?
Missar politikerna nätanvändarnas frågor?

Ser vi en ny stor heterogen samhällsgrupp under bildande; sociala-webb-rörelsen?
Aktuellt bränsle på brasan just nu: Pirate Bay-domen, IPRED.

Den sociala webben med alla möjligheter att publicera var mans åsikter blir en allt starkare samhällskraft, det borde det inte råda någon tvekan om. Ett paradigmskifte där politikernas styrning av debatten minskar och allmänhetens styrning ökar. Demokrati som kanske hamnar lite för långt utanför ramarna för de traditionella politikernas spelregler. Också tecken på ett paradigmskifte genererat av dels tekniken, dvs sociala webben och dels generationskifte där 80-90-talisterna nu gör sig alltmer hörda.

/Trendspaning X

Allmänheten granskar offentligheten

Under hela efterkrigstiden har Sveriges befolkning varit vana vid att statliga institutioner granskat företeelser, företag och allmänhet i syfte att skapa ett bättre samhälle.

Konsumentverket har granskat produkter och tjänster för att skydda konsumentens rätt. Företag som betett sig illa har listats. Socialstyrelsen har utifrån statistik och forksnign gett befolkningen råd och anvisningar samt tagit initiativ till olika insatser i samhället. Politikerna har i ett begränsat medialt utrymme genom sina offentliga institutioner och organ till stor del kunnat styra både debatt och opinion. Pressen har varit politiskt styrd och radio/ TV har i sin helhet varit statskontrollerad.

I takt med att medierna har blivit tillgängliga för alltfler dels genom avreglering och dels genom internet är trenden
nu att allmänhet och privata aktörer alltmer granskar offentligheten. Media hårdbevakar politiker och offentliga institutioner med grävande journalistik. Undersökningsföretag, intresseorgansiationer, press m.fl. publicerar rankinglistor på kommuner, landsting m.fl. där deras integration, företagsklimat, förmåga att uppfylla lagkrav, serviceförmåga m.m. värderas.

På internet kan patienter lägga in omdömen om den offentliga sjukvårdens läkare. Universitetens utbildningskvalitet rankas. Forum på Facebook kan snabbt skapa påtryckningsrupper med 100000-tals medlemmar inför riskdagsbeslut. Bloggosfären skapar på samma sätt ett opinionstryck och en granskning av offentligheten.

Med andra ord ett paradigmskifte där nu allmänheten med hjälp av ett allt bredare och mer lättillgängligt mediautbud på olika sätt tar den mediala makten från politikerna och gör dem till brickor i deras egna spel.

/Trendspaning X

Fackets grundvalar gungar

Fem orsaker till att fackets (eller snarare den svenska modellens) grundvalar gungar:

1. LAS, Lagen om anställningsskydd har i och med finanskrisen i flera fall visat hur den drabbar de svagare på arbetsmarknaden. Exempelvis har flera stora industriföretag drivit program för att få in fler kvinnor, invandrare och ungdomar i produktionen. Sist in åker först ut enligt LAS och därför spolieras flera års rekryteringsarbete för att uppnå ökad jämlikhet, ökad etnisk mångfald samt bättre förutsättningar för generationsskiften.

2. Sverige ligger i topp i EU när det gäller ungdomsarbetslöshet. Det var ett faktum även innan krisen. Officiell statistik brukar ligga runt 16%. Väger man även in de som är i åtgärder m.m. finns beräkningar som ligger mellan 20 - 25 %. Det finns också beräkningar som visar på att ca 90 000 ungdomar inte finns med i någon statistik alls; inte i utbildning, inte sjukskrivna, inte arbetslösa, inte i arbete.
Orsakerna råder det delade meningar om men bland annat menar man från arbetsgivarhåll att det är den tröga svenska modellen som minskar möjligheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Till skillnad från Danmarks flexicurity-modell där ungdomsarbetslösheten är EUs lägsta. Facket å andra sidan menar att det är företagens oförmåga till generationsväxlingar m.m.

3. IF Metalls avtal med arbetsgivarna där de gick med på lönesänkningar istället för uppsägningar. En kontroversiell fråga där det ändå framgick att både arbetstagare och arbetsgivare sitter i samma båt. Även i de stora företagen.
Det är i praktiken sedan länge förhållandet i de små företagen. Den svenska modellen byggdes för förhållanden på arbetsmarknaden som rådde för mer än 30 år sedan.

4. Om än övergående kris så ändock en kris som skadar förtroendet hos medlemmarna: Wanja Lundby-Wedins agerande i samband med bonuslöner i AMF. Svenskt Näringsliv sitter i exakt samma båt men har knappast ens nämnts i debatten eftersom frågan är extremt kontroversiell för LO.

5. Det sviktande medlemsantalet hos de allra flesta fackförbund gör att mandatet att förhandla för arbetstagarna som helhet alltmer urholkas. Det blir allt svårare att sätta press på arbetsgivarna som ser sin chans i förhandlingarna framöver. IF Metalls uppgörelse är ett tecken på detta.

Att den svenska modellen sviktar kan tolkas utifrån att det varit en politisk omöjlighet att se över och tidsanpassa den. Inget av de politiska blocken har velat ta i frågan.
Frågan är vem som drabbas mest om modellen rämnar. Finns det risk för att både företagare och arbetstagare hamnar i ett vakuum där kriserna och konflikterna blir stora utan att någon blir vinnare? Blir det återigen de svagare grupperna i samhället som har mest att förlora på ett sådant scenario?

En Berlinmurseffekt där ex.vis forna Östtyskland har haft väl så tuffa år efter att muren på kort tid föll. Det tar alltid tid att ersätta ett system som inte successivt lyckats förnya sig.

/Trendspaning X

Folk tröttnar på lågkonjunkturen

Efter ett halvårs negativa skriverier i vad som beskrivs som lågkonjunktur, finaskris eller liknande burkar gemene man så småningom tröttna och bli mer eller mindre immun mot medias bild av verkligheten. Det första teckent brukar vara att vissa företag eller verksamheter inte alls är drabbade av konjunkturen. Alltfler rapporter om detta kan man nu se i media. "Trots finanskrisen går företaget X bra och ska nyanställa...."

I takt med att tiden går begränsas problemet med dagens finanskris alltmer till vissa branscher och/eller företag.
Vi ska komma ihåg att finansiella kriser och konjuntursvängningar är av masspsykotisk karaktär, inte av att reella värden dvs pengar och andra fasta tillgångar försvinner i något slags svart hål.
Även om många blir arbetslösa har ändå en förkrossande majoritet av svenskarna ett arbete att gå till.

Snarare skjuts ett uppdämt behov framför oss. Våra bilar blir äldre, bostäderna närmar sig alltmer en renovering, byte av bostad blir alltmer akut osv. Konsumtionen kommer igång alltmer. Bankernas restrikitiva hållning håller intei längden eftersom de måste tjäna pengar. Det gör de på utlåning. Till låg ränta som gynnar investeringaviljan. ekonomiska analytiker har under hela vintern förutspått att det kommer att ta lång tid för samhälelt att ta sig ur krisen.
Erfarenheter från tidigare kriser visar att styrkan i en uppgång oftast missbedöms och blir både starkare och snabbare än förväntat.

/Trendspaning X

Småföretagare trotsar konjunkturen

SEB har i en småföretagarpanel ställt frågor om finanskrisen och följderna för det egna företaget. Företagen är överlag positiva beträffande sin egen verksamhet. Det finns också gemensamma framgångsfaktorer; samarbeten med andra företag, nya produkter, lyckade rekryteringar. Dessutom anger företagen att även om lönsamheten är dålig så är den finansiella ställningen ganska god

Flexibilitet är viktigt i en föränderlig marknad. Ju större organisation desto mindre förutsättningar till flexibilitet. Då hjälper inte finansiella resurser, eftersom stora företag blöder fortare än de små. Exempel på detta har vi nu sett i bilindustrin. Företag som lyder under kvartalsekonomi kan inte heller vara lika proaktiva på marknaden som de små eftersom cash-flow värdesätts högre på börsen än långsiktiga marknadssatsningar.

I turbulenta tider ändras spelreglerna på en fri marknad och detta ger naturligtvis maktförskjutningar på olika sätt. Därför kan det finnas fog för slutsatser kring ett scenario där flexibla små organisationer med entreprenörsanda tar mark på bekostnad av de stora. Inga träd växer till himlen m a o.

Skivindustrin redan förlorare

I dagarna pågår rättegången mot grundarna av Pirate Bay. Oavsett rättegångens utfall och vad som är rätt eller fel enligt gällande lagstiftning så anser de flesta oberoende kvalificerade bedömare att loppet är kört för skivindustrin.

Några orsaker:

Rättegången är en kamp mellan David och Goliat vilket triggar igång media och allmänheten som alltid tar ställning för den svage. Om de döms skyldiga kommer det inte att ha den effekt skivindustrin hoppas på. När en spelare trycks ner kommer likt hydran troligen mängder av nya Pirate Bay-kloner att dyka upp med än mer sofistikerad teknik som kringgår en eventuellt fällande dom.

Många artister, författare och filmskapare, har redan funnit nya affärsmodeller istället för den gamla modell som ex.vis skivbolagen använder. De är mycket effektiva och gynnar framförallt de artister som inte vill eller lyckas ta sig in hos de etablerade skivbolagen. När produktionsverktygen nu kan skaffas av vem som helst blir också förlagens, skiv- och filmindustrins tillförda värde allt mindre.

I Los Angeles finns en f.d. artist, Mark Wolman som specialiserat sig på att varna musiker på väg upp hur de ska undvika att hamna i klorna på skivbolagen:

http://www.professorflo.com/

Missnöjet bland artisterna betr. skivbolagens beteende är m a o stort.

Utbudet av musik, film och litteratur verk ökar också allt snabbare till gigantiska proportioner. Alltfler verk kan distribueras till alltfler konsumenter, gratis eller mot betalning. Detta beskriver Chris Andersen i sin bok "The Long Tail" där han visar att aldrig någonsin kommer upplagerekorden från ex.vis 70- 0ch 80-talet att slås, där ett fåtal artister sålde stora mängder. Vilket då gynnade de stora bolagen.

Även lagliga nya spelare kommer att inkräkta på de gamla spelarna i branschen. Apple och iTunes är ett tydligt exempel, tidigare PC-leverantör men nu också en av världens största distributör av musik.
Svenska Spotify är också ett exempel där nya distributionskanaler skapas. Gynnar små spelare, ex.vis kan en artist ha sitt eget "skivbolag" och snabbt finna kanaler ut på marknaden. Missgynnar de stora spelarna då ett av deras största mervärden varit distributionskanalerna, tidigare ex.vis de fysiska musikaffärerna som inte finns kvar längre.
M a o musikbranschens problem är inte fildelningen, det är deras affärsmodell som är "Out-of-date".


/Trendspaning X

Snäll är inte dum

För några år sedan kom Stefan Einhorn med sin bestseller-bok "Konsten att vara snäll".
Han ifrågasatte de vedertagna sanningarna från ett auktoritärt samhälle där snäll var lika med dum.
I etologisk forskning (djurens beteende) visar det sig också att snällhet är en överlevnadsstrategi hos bl.a. apor, dels för individen men framförallt för arten i sig.

Det senaste verket i ämnet har publicerats av Amy JC Cuddy, professor på Harvard:
Just Because I´m Nice, Don´t Assume I´m Dumb.
Enligt hennes forskning missbedömer ofta chefer sina medarbetare i en vedertagen syn att det är ett nollsummespel mellan egenskaperna kompetens och hur pass trevlig och "varm" en person är. Därför blir de "kallare" och mindre sociala personligheterna ofta bedömda som mer kompetenta. Hon menar att det inte finns belägg för den slutsatsen.

Red.s anm.
Lägger man till detta att empati och intuition har en stark korrelation leder ovanstående till att "kalla" och mindre sociala personer som i konsekvensens namn också är empatiskt handikappade favoriseras till nackdel för de som besitter de egenskaperna. Egenskaper som blir allt viktigare i en alltmer känslostyrd marknad.

/Trendspaning X

Trender enligt Pontus Braunerhjelm

Pontus Braunerhjelm är forskare på KTH och även knuten till Forum för småföretagsforskning.
Trender inom det svenska näringslivet enligt Pontus:

Ökande utlandsinvesteringar
Fragmentering av värdekedjorna (specialisering och fler samarbeten)
Storleksförskjutning mot fler mindre företag
Växande tjänsteproduktion
Klusterbildningar skapas för produktionssamarbete

Red.s anm:
Storleksförskjutningen bekräftas också av forskning vid Stiftelsen Marknadstekniskt Centrum; i samarbete med Handels Stockholm, Handels, Jönköping, Chalmers, Lunds Universitet m.fl.
I deras forskning konstateras att de stora företagens ledningsgrupper inte kan överblicka konsekvenserna av sina beslut och att det istället blir de "politiskt" korrekta åsikterna som får gehör; "Drevet går" m a o.
Kvartalsekonomin leder också till kortsiktighet som utarmar företagen. Det som talar emot trenden mot färre stora företag är den ekonomiska vinning för ägare och ledning som kan åstadkommas i finanssystemen vid sammanslagningar och uppköp av företag.

/Trendspaning X

Vändning av finanskrisen enligt Stefan Fölster

Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv pratade på en konferens på Arlanda Sky City 11 februari om "vändningens 5 ansikten" dvs tecknen på att finanskrisen är på väg bort:

Finanskrisen läker ut
Obalanser i världsekonomin rättas till
Inflationen avtar snabbt och räntan sänks
Finansdepartementet satsar mer på åtgärder för att rätta minska krisens omfattning
Strukturreformer hjälper till (ex. satsning på energi, miljö och infrastruktur)

Red.s anm:
Med andra ord: tiden läker alla sår. Erfarenheter från tidigare kriser (fastighetskrisen 1991 och IT-bubblan 2000) visar också att till slut tröttnar helt enkelt marknaden och folket i allmänhet på att befinna sig i ett krisläge. En kris i grunden är mer fråga om ett mentalt läge än ett faktiskt. Den mentala inställningen leder dock till en faktisk kris. Upplösningen av den ligger således på det mentala planet. När väl upplösningen kommer går det ofta snabbare än beräknat.

/Trendspaning X

Svenska modellen i sönderfall?

Den s.k. svenska modellen dvs hur arbetsmarknaden regleras med hjälp av facken, arbetsgivarorganisationerna och lagstiftningen står inför ett sönderfall. Det menar Nils Karlsson, docent och VD på Ratio, näringslivets forskningsinstitut. Anledningen till detta är allt färre fackanslutna vilket urholkar legitimiteten hos facken och att modellen i vissa avseenden strider mot EG-rätten. Samtidigt finns det inga incitament från politikerna oavsett "färg" att ta i denna känsliga fråga. Så länge modellen bara fungerar dåligt kommer enligt Nils Karlsson, ingenting att hända.

Kommentar från undertecknad är att modellens sönderfall troligen triggas av det stora generationssskifte som kommer att ske i samband med att 40-talisterna fasas ut och 80-90-talisterna kommer in på arbetsmmarknaden. Trögrörliga system och organisationer attraherar inte 80-90-talisterna. Likaså ser inte de unga generationerna ett motsatsförhållande i arbetsgivare - arbetstagare på samma sätt som de äldre.
Däremot är de mycket bra på att snabbt sätta upp en organisation på ex.vis nätet för en fråga som engagerar många. Ett exempel på detta är communitien "Stoppa IPRED" (fildelningslagen) som snabbt organiserades på FaceBook och på någon månad hade fler medlemmar än Moderaterna. Förmågan till kollektivt tänkande hos de unga generationerna är alltså stor men i helt andra former än de gamla föreningsmässiga strukturerna. Därför kommer en parts eventuella olämpliga uppträdande bekämpas men på ett snabbare och mer effektivt sätt än tidigare.

Kanske en kommande Berlinmurs-effekt betr. svenska modellen, dvs har vittrat länge men när första hålet är taget så faller den snabbt.

/Trendspaning X

Svenska modellen i sönderfall

Den sk svenska modellen dvs hur arbetsmarknaden rgeleras med hjälp av fac, arbetsgivarorganisationer

Mikrotrender enligt Mark J Penn

Vem är Mark J Penn? Jo Hillary Clintons rådgivare. Kanske inte så förtroendeingivande men nu blir hon Obamas högra hand. Inte så dåligt det heller. Bättre än vad jag/du/ni lyckats med.

Mark J Penn menar att s.k. mikrotrender påverkar samhället lika mycket som megatrender (ex.vis CO2-debatten, globalisering m.m)
Här är hans mikrotrender med mina kommentarer på svenska:

Sex-ratio singles (gays outnumber lesbians by 2 to 1)
Cougars (women who date 10+ older men)
Office romancers (60% of all employees)
Extreme commuters (>90 min single way)
Working retired (krävs kanske pga demografiska skäl särskilt i Sverige)
Stay-at-home workers (tekniken ger alla möjligheter men hindras av chefer med kontrollbehov)
Wordy women (mer utvecklat i Sverige men inte lika vanligt i mindre jämställda kulturer)
Ardent amazons (women in athletic careers dvs fysiskt krävande arbeten)
DIY Doctor (making their own diagnosis; med hjälp av nätet)
Young knitters (www.divazappa.com; googla även på stickgraffiti)
Classical music
Shy millionares (har vi också många i Sverige pga traditionell jantelag)
Tech-Nos
Video game grown ups

/Trendspaning X

Känslans renässans

Under mer än hundra är har vetenskapen framförallt förlitat sig på statistiskt underlag, matematiska beräkningar m.m. för att bevisa sin forskning. Detta tänkesätt har också genomsyrat framförallt det västerländska samhällets normer. Beslut har tagits på faktamässiga grunder osv. Däremot har det inte varit accepterat att använda magkänslan, intuitionen vid avgärande beslut i det etablerade samhället. Trots att många i efterhand kan konstatera att när det väl gick snett så hade man den känslan redan innan men tog beslutet trots känslan.
visar dock att människans intuitiva förmåga är väl utvecklad och ger ofta högre träffsäkerhet.

Ytterligare dimridåer som vi drabbas av kan vara "erfarenhet", gängse accepterade normer, flockbeteende i grupperingar i samhället osv.

I takt med allt snabbare förändringar hinner vi inte alltid ta fram fakta eller också kanske den inte finns. Konkurrens och en snabbt föränderlig omvärld gör att vi alltmer måste förlita oss till intuition och känsla. När 80-90-talisterna alltmer blir tongivande i samhället leder det också utvecklingen i den riktningen. De generationerna har redan i 6-årsgruppen fått utveckla sina mer känslomässiga och sociala kompetenser än vad exempelvis 40- 50- 0ch 60-talisterna ens varit i närheten av under sin uppväxttid.
Lägg därtill en allt starkare asiatisk influens i västvärlden där känslan alltid haft ett större utrymme i samhället.

/Trendspaning X

Turbulenta tider triggar igång trender

I mer stabila tider, dvs en stabil konjunktur eller stadigt ökande välstånd är det mindre sannolikt att trender slår igenom. Det är i turbulenta tider som trendsignaler som tidigare legat och grott tar fart. Drastiska förändringar eller omtumlande händelser ifrågasätter etablissemanget och vedertagna sanningar till förmån för nytänkande och olika rörelser i samhället som tidigare inte fått gehör.
En finanskris gör exempelvis att banksystemet ifrågasätts på ett sätt som inte var möjligt tidigare trots att sjukdomssymptomen visat sig långt innan.
Stadsjeepar blir helt ute trots att de talat mot bättre vetande sedan lång tid tillbaka. Kvartalsekonomin ifrågasätts på ett mer högljutt sätt trots att även där har sjukdomsymptomen varit tydliga under lång tid.
Överhuvudtaget ifrågasätter vi en mängd saker i vår livssituation när vi står mitt i turbulenta tider och har en tendens att återgå til mer basala saker i vår tillvaro. Forskare har exempelvis visat att vi har mer sex när vi har ekonomisk recession.
Färsk statistik från USA visar också att vi ökar matinköpen i dåliga tider men minskar konsumtionen av prylar.

Stort intresse för trendseminarier

Året som gick, 2008, hade jag förmånen att få genomföra 7 seminarier om trender för sammanlagt cirka 240 deltagare. Utan någon marknadsföring.

Intresset för trender blir allt större. Orsakerna är flera;
I föränderliga och turbulenta tider ökar behovet av att förutse framtiden. Det bottnar delvis i nyfikenhet men framförallt vårt behov av trygghet. Trygghet genom att vara förberedd på kommande förändringar.
Behovet av att förutse trender blir också större i takt med förändringar i vår omvärld. Alltmer global påverkan ger också fler förändringar i vårt samhälle eftersom fler och starkare krafter samverkar eller motverkar och på så vis påverkar oss.

Tack alla 240 personer som ville lyssna på mig under 2008
Kjell-Arne Edvinsson

/Trendspaning X

Mera mat och mindre prylar

Färsk statistik från USA visar på tydliga förändringar i konsumenternas beteenden pga den ekonomiska recessionen. Totalt sett har antalet besök i butiker och shoppingcenter minskat. Sällanköpsvaror har också minskat drastiskt. Däremot har matförsäljningen ökat!
Ökningen är generell, dvs omfattar alla typer av dagligvarubutiker, inte som man kan tro de med lågpris som profil.
En ökning har också noterats i kedjan Whole Food Stores som säljer lokalproducerad och ekologisk mat.
Konsumenten tenderar alltså att prioritera mat med kvalitet framför prylar som vi kan klara oss utan, i en osäker framtid och med mindre pengar i kassan.

Se även mina blogginlägg i november 2008 och september 2007 som bekräftar trenden.

Likaså har besök och köp i "Pet Stores" dvs djuraffärer ökat. Kanske vill vi ha mer sällskap hemma när vi inte har råd att vara ute på olika aktiviteter.

/Trendspaning X

Stort inte längre tryggt

Fasta anställningar i stora stabila företag har under sekler varit en garant för trygghet på arbetsmarknaden. Den regeln gäller knappast längre när många av världens största företag nu gungar betänkligt och måste räddas med skattemedel och varslen duggar tätt.
Finanskrisen blottar svagheterna i kvartalsekonomin och detta gör de gamla paradigmerna ogiltiga. Ett litet företag som arbetsgivare med större flexibilitet erbjuder "plötsligt" bättre förutsättningar för uthållighet.
Den enskilde entreprenörens ansträngningar och långsiktighet och uthållighet där kortsiktig kvartalsrapportering inte styr fungerar bättre i en föränderlig omvärld
Det finns anledning att räkna med de små flexibla organisationernas renässans när den värsta finansiella masspsykosen lagt sig. Dock får vi räkna med det hittills varande maktetablissemangets motstånd mot den utvecklingen. Realekonomiska faktorer kan dock snabba på processen där vi får ett paradigmskifte i de ekonomiska systemen och därmed ett maktskifte i etablissemanget.

/Trendspaning X

Dags för systemvetarna

Svenska universitet har i många år utbildat systemvetare. Varken IT-branschen eller användare av komplexa IT-system, bl.a. affärssystem, har riktigt förstått vad de ska ha systemvetarna till. Därför har många som gått systemvetarlinjen hamnat som programutvecklare istället.
Nu börjar alltfler företag och branscher få upp ögonen för systemvetarnas roll. Trots att ex.vis de flesta affärssystem idag kan hantera lager, logistik, material- och produktionsstyrning, beslutsunderlag i form av försäljningsstatistik m.m m.m. så är det alltför få användande företag som utnyttjar denna funktionalitet på ett rationellt sätt. Systemvetarna kommer här in som kittet mellan kundens verksamheten och systemets funktionalitet.
Ofta tar det ganska lång tid för en bransch att utnyttja den teknik som står till buds. Det krävs alltså en viss mognad både hos en bransch som sådan och hos de som levererar tekniskt komplexa lösningar till den.
Det ligger också i sakens natur att i en konkurrenssituation blir det den som bäst förstår kundens verksamhet och problem som vinner. Detta gäller likaledes för användande företag; de som bäst förmår att utnyttja ex.vis logistikfunktioner i ett system för också en konkurrensfördel i form av bättre logistikflöde och minskade inkurrans- och lagerkostnader.

/Trendspaning X